Publicerad: 2010-03-16 00:01, senaste uppdaterad: 2010-03-22 23:03
Undersökningar av studentkårerna i Uppsala och Lund visar att en humaniststudent måste plugga i 20 år för att få samma kvantitet lärarledd tid som en teknologstudent får på fem år. Det är en oacceptabel skillnad. En fördubbling av humanistens lärarledda tid skulle bland annat innebära bättre kvalitet på grundutbildningen och en möjlig kontaktyta mot världen utanför akademin.
Studenter som läser humaniora befinner sig längst ned på den akademiska näringskedjan. Det är humaniststudenterna som förlorar mest när det tryter i lärosätenas kassa.Kvalitet är ett begrepp som högskoleväsendet dagligen brottas med och som kan vara svårt att definiera. Vår övertygelse är att lärarledd undervisning är en förutsättning för att hålla en akademisk nivå på grundutbildningen. Annars kan vilken studieform som helst bibringa studenterna faktakunskaper. Avsaknaden av lärarledd undervisning för humaniststudenter är därför en stor brist.
Studenterna får inte tillgång till det akademiska samtalet och inte heller externa kontakter som examensjobb, studiebesök, praktikplatser eller andra möten med arbetsmarknaden.Det är stora skillnader i samhällets syn på exempelvis humanister och teknologer. Många av dessa skillnader är både orättfärdiga och kontraproduktiva. Detta trots att akademiska kunskaper i teknik likaväl som i humaniora är nödvändiga för att skapa ett väl fungerande samhälle med såväl tillväxt som social sammanhållning. En del av skillnaderna grundläggs redan på högskolan. Faktum är att högskolorna i dag får 50 000 kronor mer i statligt bidrag per teknologstudent än de får för att ta emot humaniststudenter. Det är orimligt om man betänker samhällets skriande behov av kritiskt tänkande, analytisk förmåga och gedigna kunskaper kring kultur och kommunikation. För studenterna är det däremot ingen skillnad.
Oavsett om de läser humaniora eller teknik satsar de lika mycket tid, pengar och resurser och har lika stor rätt att förvänta sig en utbildning med kvalitet. Ja, humaniststudenten satsar till och med mer, eftersom han eller hon tvingas att på egen hand tydliggöra sin kompetens, arrangera branschdagar och ordna egna studiegrupper.Ett exempel är Uppsala Studentkårs Humanister som den 16 mars, på nationella humanistdagen, genomför diverse aktiviteter i Projekt Athena. Projektet är en kampanj som på lokal och nationell nivå driver frågor för alla studenter som studerar humaniora. Bristen på lärarledd tid och arbetsmarknadsanknytning kommer att uppmärksammas i Uppsala, Göteborg, Linköping, Umeå, Stockholm och Lund.
Uppsala studentkårs studiebevakare vid den historisk-filosofiska fakulteten tänker inte heller vänta på att arbetsmarknadsanknytningen kommer till dem och anordnar därför en branschdag för humanister. Detta trots att det bör vara universiteten som har ansvaret för arbetsmarknadsanknytningen!Staten måste satsa mer på humaniora. Men det hindrar inte att institutioner, fakultet och lärosäten också har möjlighet att styra sina budgetar. Alla har möjlighet att prioritera. De humanistiska fakulteterna måste själva börja prioritera sina studenter och sin undervisning. I det här fallet kräver kvaliteten att det blir mer kvantitet.
Karin Linder
ordförande DIK,
facket för akademiker som arbetar inom kultur och kommunikation
Märta Lindqvist
Karin Nordlund
för Projekt Athena Uppsala
UNT 16/3 2010