Publicerad: 2010-04-01 00:00, senaste uppdaterad: 2010-04-06 18:04
Färska rapporter från Socialstyrelsen visar att över 60000 unga fick antidepressiv medicin utskriven förra året. Flera myndigheter är förvånade över de höga siffrorna. Samtidigt är informationen om effekterna av medicinering mot depression otillräcklig. Ingen vet till fullo vilka hälsoeffekter som kan uppstå på lång sikt.
En rapport från BRIS (2008) visar att en av fyra som kontaktar BRIS talar om psykisk ohälsa och antalet barn som berättar om självmordstankar har mer än fyrdubblats på fyra år. En annan undersökning från Stockholms universitet (2005) visar att vart tionde barn mellan sju och femton lider av ångest.Rapporterna om hur unga mår är många. Vad är lösningen, eller hjälpen, till alla dessa unga människor?
I vården tycks praxis vara en tro att det är medicinering som ska leda till att unga mår bättre.
I alla fall om man ser till de nya siffror från Socialstyrelsen som visar att över 16 000 killar och 30 000 tjejer fick medicin mot depression utskriven förra året. Utöver detta fick flera tusen medicin mot sömnproblem eller smärtor.Att siffrorna var så höga förvånade Birgitta Jonasson, som är legitimerad psykolog och psykoterapeut och som är en av dem som tagit fram siffrorna på uppdrag av Socialstyrelsen. Hon anser att det är alldeles för många som får medicin i stället för hjälp från en psykolog. Hon liknar det vid att samhället spelar rysk roulett med en hel generation.
Och så är det onekligen när mycket få unga känner till de biverkningar som finns, som till exempel att antidepressiv medicin kan leda till bestående sexuella funktionshinder, det vill säga störningar i kroppens sexuella funktioner. Andra biverkningar är sömnbesvär, viktökning och hjärtrytmstörningar.Informationen att det faktiskt inte är klarlagt vilka hälsoeffekter användningen av antidepressiva medel på sikt leder till måste nå ut till ungdomar. De negativa effekter man vet om måste självklart också tydligt informeras om.
Varje ung människa som söker hjälp för depression har rätt till saklig, tydlig och lättförståelig information om innebörd och effekter av en föreslagen medicinering.De nya siffrorna visar att samhället måste satsa mer resurser på ungas hälsa och det behövs ett långsiktigt prioriterande. Det är skrämmande att bristande resurser antas vara en faktor i att så många unga får antidepressiva medel. Det är inte acceptabelt att piller skrivs ut för enkelhetens skull, i stället för att unga patienter får exempelvis psykoterapi och samtalstid.
Det är viktigt att framhålla att antidepressiva medel många gånger är nödvändiga och i anpassad omfattning eller som ett steg i en behandling kan vara bra för unga. Men informationen måste bli bättre kring kända och okända biverkningar, och resurser måste finnas för att alltid ge den individuellt bästa behandlingsmetoden.
Resurser måste också satsas på forskning kring hur kroppen påverkas av antidepressiva medel, särskilt hur en ung människa påverkas. Alla unga har rätt till information om medicinering mot depression, säkra behandlingar och bästa möjliga vård. Ungas hälsa är inget som samhället har råd att chansa med.
Rebecca Söderström
ordförande
Johan Larsson
Ebba Busch
Sara Ahlforn von Beetzen
Felicia Svaeren
Maria Vethe
styrelseledamöter
Ungdomsorganisationen Reacta
UNT 31/3 2010