Publicerad: 2009-08-21 00:00, senaste uppdaterad: 2010-04-14 05:04
Det går bra för Uppsala. Staden har växt under en längre tid, och allt pekar på att den positiva trenden fortsätter. Staden har kvaliteter som gör att allt fler vill bo och verka här. Vi vet också att stora årskullar ungdomar som fortfarande bor hemma snart kommer att vilja ha eget boende. Att staden växer medför fysiska förändringar. Fler bostäder och lokaler för studier och arbete behövs. Vi behöver gator att färdas på och vi behöver grönska för vårt välbefinnande. Frågan är hur och var vi ska utforma det växande Uppsala.
I stadsbyggnadsprocessen vägs många intressen mot varandra. Det finns så gott som alltid en mängd motstridiga uppfattningar om hur varje kvadratmeter mark ska användas. Starka känslor väcks och debatten är många gånger het. Stadsbyggande är förhandlingar mellan politisk vilja, sakägare och grannars särintressen, allmänhetens intressen, byggherrars intressen med mera. Alla beslut i stadsbyggnadsfrågor tas av politiker i byggnadsnämnd eller kommunfullmäktige, och det krävs många gånger stort mod för att gå emot sakägarnas protester.
Frågan om det ska byggas höga hus eller inte engagerar många Uppsalabor.
Jag menar att om vi vill värna Uppsalas särart så ska vi vara ytterst restriktiva med att bygga höga hus i centrala Uppsala.Domkyrkan, Slottet och Universitetsbiblioteket utgör tillsammans den typiska Uppsalasilhuetten, en unik "skyline" som vi ska vara rädda om.
Detta sätt att resonera delar vi med många av Europas kulturstäder. Det utesluter dock inte att vi kan tänka oss att diskutera tillkomsten av nya märkesbyggnader av hög arkitektonisk kvalitet.
En vägledande princip ska då vara att motiven för att bygga högt eller spektakulärt gjorts tydliga och att staden som helhet tillförs något nytt och värdefullt, samtidigt som de nuvarande kvaliteterna inte försämras.
Genomarbetade sikt- och stadsbildsstudier måste göras. En ny konsthall skulle kunna vara en sådan märkesbyggnad.
Många oroar sig för att Uppsala är på väg att bli alltför tätt bebyggt och att för mycket grönska försvinner.
Stadsbyggnadskontorets inställning är att vi inte ska bygga i våra mest älskade och mest använda parker och grönområden.Men vi har också ett stort antal gröna ytor som inte har hög kvalitet eller som inte används i särskilt stor utsträckning. Allt som i dag är grönt är faktiskt inte värt att spara. Värdet av att spara grönska får vägas mot möjligheten att bygga nya attraktiva bostäder eller att skapa ett utvidgat centrum - med det utbud av kultur och idrott, kommers nöjen och bostäder som efterfrågas av många.
När man rör sig i Uppsalas centrum får man inte en känsla av att befinna sig i en stad med nästan 200 000 invånare och där tron på framtiden är stark.Centrums ställning har under senare tid stärkts, men det finns fortfarande mycket att göra.
Vi fortsätter arbetet med att göra stadskärnan större genom att bygga fler stadskvarter. Erfarenheten har visat att kvartersbebyggelse i fem till sju våningar med verksamheter i bottenvåningarna är ett väl fungerande och energieffektivt sätt att bygga städer.
Kommunen arbetar också, i nära samarbete med centrums större fastighetsägare, med att utveckla den befintliga stadsmiljön. Årummet har blivit en succé. I dag pågår utvecklingen av Dragarbrunnsgatan, som på sikt kommer att fungera som en urban länk mellan dagens centrum och den uppväxande stadsbebyggelsen i Kungsängen. Vi har också börjat arbeta med stråket Drottninggatan-Vaksalagatan fram till Vaksala torg, som har stor potential. Fyristorg och S:t Eriks torg är stadsrum som skulle kunna få annan användning och större betydelse för stadslivet än vad som är fallet i dag.
Ivo Zander skrev (UNT Debatt 11/8) ett mycket intressant inlägg om stadens idé och förhållandet mellan tradition och "espri". Jag tror att vi har mycket att vinna på att fråga oss hur vi ska kunna skapa en positiv anda och ett kreativt debattklimat, där stadens intressanta historia kan fungera som en språngbräda in i framtiden, i stället för att vara en tvångströja. Stadsbyggnadskontoret deltar gärna i den debatten.
Bengt Andrén
stadsbyggnadsdirektör
Stadsbyggnadskontoret, Uppsala kommun
UNT 21/8 2009