Publicerad: 2010-08-23 00:00
Läs upp
Spårbilbana vid Dag Hammarskjölds väg
Foto: Nina Leijonhufvud
Laddar...

Kan bli som Hallandsås

Det viktigaste är knappast vilka fordon som ska köras utan frågan om vilken funktion och vilka mål kollektivtrafiken ska ha. Det skriver Cecilia Carlqvist, Stephen Schad och Johan Cejie.

I årets lokala valrörelse har det startat en diskussion om Uppsala borde ha spårvagnar eller inte. Vi i Centerpartiet tycker det är en märklig diskussion.

Det viktigaste är knappast vilka fordon som ska köras utan frågan om vilken funktion kollektivtrafiken ska ha och vilka mål vi ska ha för energianvändning och klimatpåverkan för persontransporter.

Människor vill resa till vänner, släkt och arbeten. Eftersom Uppsala kommun till stor del bygger på ett näringsliv som kräver hög kompetens så är det särskilt viktigt att människor kan resa. Det är ju genom möten som den mest intensiva kunskapsutvecklingen sker. Samtidigt är de centrala delarna av Uppsala ganska trånga, vi kan vänta oss att energipriserna stiger i framtiden och vi måste få ned klimatpåverkan rejält. Centerpartiets vision för Uppsala 2030 är att Uppsala är den kommun inom EU som använder minst energi per invånare för persontransporter, samtidigt som vi är landets rikaste kommun och där rikedomen är väl spridd, bland annat genom småföretagande. Persontransporterna inom kommunen är fossilfria.

Tjugo år kan verka som en lång tid, men i trafikplaneringsperspektiv är det inte särskilt långt. Det är viktigt att hushålla med skattepengarna och vidta åtgärder som är väl avvägda mot behov och möjligheter. Eftersom viktiga förändringar i t ex energipriser kan komma fortare än vi anar, så gäller det också att plocka den lågt hängande frukten först.

Därför vill vi satsa på att etablera stomlinjer för staden och landsbygden i kombination med en rejäl standardhöjning för cykeltrafiken.

När det gäller stomlinjerna så vill vi tänka spårväg och köra buss, i alla fall till en början. Stomlinjerna ska vara strategiska beslut och de ska ändras mycket sällan i fråga om sträckning. De ska vara något pålitligt, som går ofta. Och det är just detta som i flera undersökningar lyfts fram som det viktigaste; turtäthet och punktlighet. Den tekniska lösningen får väljas efter möjligheter och behov: till en början trafikeras linjerna med biogasbussar, sedan kanske med trådbuss och om efterfrågan är så stor möjligen spårvagn.

I vissa fall är det till och med bättre med pendeltåg i stil med Upptåget. Stomlinjerna ska vara prioriterade i trafiken och ha hållplatser och knutpunkter som för tankarna till stationer.

Tekniken är alltså bara en del av att göra kollektivtrafiken attraktiv. Vi vill också göra klart för bussbolagen att de förväntas erbjuda resenärerna en allt trevligare resa. Vi vill utnyttja företagens kreativitet genom att tillmäta trevlighetshöjande åtgärder betydande vikt i upphandlingar av busstrafik. Priset för resan är oftast inte avgörande för val av transportslag, men kan ha betydelse av olika skäl. Därför vill vi ha lägre kollektivtrafikpriser.

Vi vill också satsa på att snabbt utveckla de spårområden som finns. Det är bråttom för Uppsala att få till stånd stationer i Järl­åsa, Vänge, Börje Tull, Bergsbrunna och Gamla Uppsala.

Att lyckas prioritera den trafiken är ett arbete som givetvis måste ske i samarbete med grannkommunerna.

Samtidigt vill vi satsa på att utveckla Uppsala kommuns cykeltrafik. Vi vill ha cykelleder som är väl skyltade, väl underhållna och som går i stimulerande miljöer mellan mål som är relevanta för cykling. Dit hör till exempel småtorgen, större skolor och arbetsplatser. Cykellederna ska vara prioriterade i förhållande till övrig trafik. Vi har ett ganska väl utbyggt nät av cykelvägar, men om man jämför systemen för cykeltrafiken för de som gäller för biltrafiken blir skillnaden skriande. Lederna kan enkelt dras på befintliga cykelvägar, med kortare sträckor på lågtrafikerade gator. Investeringen blir mest belysning och skyltning. På landsbygden behöver vi dock satsa mer på nya cykelvägar.

Genom att satsa på stomlinjer, som uppgraderas efter behov, och på att göra cyklingen enklare och trevligare, så tror vi att man mycket snabbare når betydande resultat, än om man gräver fast sig prestigeprojekt som är knutet till en viss teknisk lösning. Sådana prestigeprojekt har en tendens att dra i väg både i tid och kostnad. En parallell kan vara tunneln genom Hallandsås.

För att finansiera dessa kostnader vill vi föra över medel från projekt för biltrafiken. Tanken är ju att dessa åtgärder ska minska behovet av bilkapacitet. Vi väntar oss att Uppsala fortsätter vara en stad dit folk vill flytta och för att undvika en total bilinfarkt i Uppsala blir en satsning på cykel och kollektivtrafik nödvändig. Vi vill också uppmuntra och delta i större försök med trafiklösningar som hör framtiden till. Dit hör system för laddningsstolpar och spårtaxi.

Cecilia Carlqvist
 kandidat till kommunfullmäktige (C)
Stephen Schad
ledamot i gatu- och trafiknämnden, kandidat till kommunfullmäktige (C)
Johan Cejie
kandidat till kommunfullmäktige (C)
UNT 23/8 2010



Kommentarer till artikeln
Släpp total-hysterin
Spårvägsdiskussionen låser sig lätt. Det beror oå ambitioner att bygga ett otheltäckande nät av kollektivtrafik över precis hela Uppsala vilket troligen skulle vara en olönsam investering. Däremot går det lätt att finna några säkra linjer där investering lönar sig.

Kanske ett stomlijekoncept men vanlig buss kunde vara en pilotidé tills nätet har satt sig. Priset och turtätheten är HELT avgörande. Under dagtid borde denna trafik gå med högst 3-5 minuters intervall och följa flanörstråk, t.ex. . Ingen ska behöva vänta eller läsa turlista.

Planeringen borde ta realismen som ledstjärna och sikta på att effektivt komplettera att folk också kommer att gå, cykla och åka bil.

Fyrislund och Boländerna är numera enbart planerat för bilar. Fel tycker jag. Varför byggs inte trottoarer?
Lars Sundström, 25 aug 2010 kl 12:14
StPer01.jpg?1337357143500_
Foto: Ange fotograf här

Högtflygande planer. Gårdsplanen skulle lyftas en trappa upp till taken på affärerna i markplanet, skriver Ragnar Bergling. (Bild från AB Vägförbättringars broschyr om kvarteret S:t Per.)

Gör inte om samma misstag

Senaste 30 insändarna>>
Skriv din egen insändare>>

Kontakt                                      

Debattredaktör
e-post: debatt@unt.se
tel: 018-478 12 15

Sportforum

Vill du skriva ett inlägg på UNT:s sportforum?
Mejla till: sportchefen@unt.se
Skriv max 1600 tkn inkl blanksteg. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta texterna.
Sportforum publiceras i lördagstidningen

 

 

Seriebloggen

Svart humor på vit bakgrund. Se fler på Isabelle Söders blogg »