Publicerad: 2009-12-16 00:01, senaste uppdaterad: 2010-03-31 19:03
REPLIK. I artikeln om relationsvåld uppger riksdagsledamoten (M) Ulrika Karlsson att cirka 1,8 procent av kvinnorna årligen utsätts för våld. Uppgiften saknar stöd hos Brottsförebyggande rådet (Brå), som uppskattar att cirka 3,6 procent av kvinnorna årligen utsätts för våld.
Uppskattningsvis en tredjedel av dessa kvinnor (1,2 procent) utsätts för våld från en nuvarande eller tidigare partner.
I artikeln uppges att uppemot 200 000 barn årligen bevittnar våld i hemmet.
Men är det rimligt att tro att uppemot 10 procent av de svenska barnen årligen skulle bevittna våld i hemmet, då antalet kvinnor som utsätts för våld enligt skribenten enbart uppgår till 1,8 procent per år? Inte enligt utredare på Brå, som uppskattar att cirka 27 000 barn årligen tvingas bevittna när pappa slår mamma. Detta är enbart några av de felaktigheter och logiska kullerbyttor som återfinns i artikeln. Skribenten nämner även att regeringen har satsat drygt 800 miljoner kronor för att under mandatperioden genomdriva total 56 åtgärder för att bekämpa relationsvåld.
Ingenstans i regeringens handlingsplan nämns dock något om kvinnors våld mot män. Detta trots att Brå bedömer att det finns en relativt liten könsskillnad i utsatthet för relationsvåld, samt att män som utsätts för relationsvåld har särskilt svårt att få hjälp och stöd.
Regeringens satsning på relationsvåld bör anses vara mycket otidsenlig, och bygger på normen av att män slår och kvinnor blir slagna. Ur ett jämställdhetsperspektiv bör regeringens satsning anses vara ett stort misslyckande.Det som efterfrågas är snarare en satsning med ett modernt genus- och jämställdhetsperspektiv, där fokus utgår från det behov som finns hos de våldsutsatta.
Magnus Falkman
redaktör Genusmagazinet.se
UNT 15/12 2009