Publicerad: 2009-12-04 13:28, senaste uppdaterad: 2010-04-14 04:04
Läs upp
Lars Christersson (bilden) måste förklara sig mera, anser Leif Hägg.
Foto: Jörgen Hagelqvist
Laddar...

Lagring av koldioxid problematisk

Det finns andra nackdelar med förbrännings än de som nämns i Lars Christerssons debattartikel. Vid all typ av förbränning bildas kväveoxider från kväve i bränslet samt från luftens kvävgas. Inandningsbara små partiklar binder också giftiga tungmetaller och cancerogena ämnen till sig. Det skriver Leif Hägg.
Läs mer: Vad gör vi med jorden?
Genom att elda med biomassa och lagra koldioxid i berggrunden kan vi minska luftens koldioxidhalt, Skriver Lars Christersson i UNT 26/11 2009. Det finns också nackdelar som inte nämns i inlägget, hur påverkar dit förslaget vår hälsa och miljö. Det är en viktig faktor för att bilden skall bli komplett.

Vid all typ av förbränning bildas kväveoxider från kväve i bränslet samt från luftens kvävgas, så även vid vedeldning. Det finns en rad olika gaser som bildas vid eldning. Ur hälsosynpunkt påverkas vi främst av de inandningsbara små partiklarna, som också binder giftiga tungmetaller och cancerogena ämnen till sig.

Partiklar har både akut och kronisk påverkan på hälsan, genom en ökning i dödlighet och ett ökat behov av sjukhusvård till följd av sjukdomar i luftvägar, hjärta och blodkärl. I utsläppen finns flyktiga organiska kolväten VOC, samt polyaromatiska kolväten PAH, vissa är mycket aktiva i bildningen av marknära ozon, till exempel eten, andra är cancerogena som bensen eller utgör en betydande hälsorisker av andra orsaker.

Det sker stora utsläpp av metan vid förbränning, metan har trettio gånger starkare klimatpåverkan än koldioxiden. En del av rökgaserna når inte till biomassan, utan ombildas till surt regn som påverkar pH-värdet i hav och på land.

Christersson nämner också vikten av minskade utsläppskällor, för att kunna använda bästa miljöteknik. Det innebär att transporterna av bränsle blir längre, och därmed ökar de miljönegativa utsläppen.

Nittio procent av vår elproduktion är koldioxidfri och ökar med andelen vindkraft. Vi spiller nu vatten förbi våra kraftverk för att efterfrågan inte motsvarar kapaciteten. I stället eldar vi torv i våra värmeverk, som är lika miljöförstörande som brunkol. Använde vi el till uppvärmning, och erbjöd alla med icke miljögodkända pannor det alternativet så skulle vi göra stora miljövinster.

Det är värme och transporter som vår kreativitet skall riktas mot, för att få mest miljöeffektivitet för pengarna. Skatter och avgifter ger ingen effekt då alternativ saknas.

Separering av koldioxid från rökgaserna är energikrävande och förknippat med stora rörliga och fasta kostnader. För avskiljning till 80 procent från brunkol blir den ökade energiförbrukningen betydande upp till sjuttio procent, sannolikt prohibitiv.

Separation och lagring av koldioxid ökar kostnaderna för kraftproduktionen med 30 till 60 procent för en ny anläggning, medan en komplettering av en befintlig anläggning blir betydligt mer kostsamt, enligt Energimyndighetens utredningar.

Vilka säkerhetskrav skall ställas vid insamling och transport? Olycksrisker i samband med koldioxid kan ofta kopplas till att gasen är tung och således kan samlas i lågt belägna eller i sluta utrymmen.

Naturolyckor med koldioxid har inträffat i Kamerun, där plötslig frigörelse av koldioxid i två vulkansjöarna, Monoum och Nyos orsakade 1700 människors död och utplånade allt djurliv upp till tio kilometer från sjön.

Svårbedömda konsekvenser av ett stort utsläpp/frigörelse av koldioxid i havet pekar på att lagring i havet är olämpligt, och dessutom icke tillåtligt enligt Londonkonventionen.
Grön energi är varken hälsosam eller så miljövänlig som många påstår, så Lars Christersson får komma med fler argument för att han skall få stöda för sina teorier.

Om vi fått kärnkraften för våra synder, så har vi tydligen många brott kvar att sona.

Leif Hägg
ledamot i Slutförvar Forsmark, Östhammars kommuns beredningsgrupp för slutförvarsfrågor i Forsmark
ersättare Säkerhetsnämnd Forsmark




StPer01.jpg?1337357143500_
Foto: Ange fotograf här

Högtflygande planer. Gårdsplanen skulle lyftas en trappa upp till taken på affärerna i markplanet, skriver Ragnar Bergling. (Bild från AB Vägförbättringars broschyr om kvarteret S:t Per.)

Gör inte om samma misstag

Senaste 30 insändarna>>
Skriv din egen insändare>>

Kontakt                                      

Debattredaktör
e-post: debatt@unt.se
tel: 018-478 12 15

Sportforum

Vill du skriva ett inlägg på UNT:s sportforum?
Mejla till: sportchefen@unt.se
Skriv max 1600 tkn inkl blanksteg. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta texterna.
Sportforum publiceras i lördagstidningen

 

 

Seriebloggen

Svart humor på vit bakgrund. Se fler på Isabelle Söders blogg »