Publicerad: 2012-01-03 00:00
Regeringen Reinfeldt har haft makten sedan hösten 2006, då var arbetslösheten 6,7 procent, i dag är densamma 7,6 procent. Arbetslösheten fortsätter att öka nästa år till 7,9 procent och 2013 till 8,5 procent.
Regeringen har haft makten i fem år och resultatet är direkt nedslående, till och med riktigt brutalt för de flera hundra tusen personer som inte kan, får eller bereds möjligheter till inträde på arbetsmarknaden.
Den massarbetslöshet som Reinfeldt och Borg skulle bryta med ”smarta” jobbskatteavdrag och inkomstskillnader, har utvecklats till massarbetslöshet även för dem som befunnit sig länge i långtidsarbetslöshet.
Signalerna är direkt alarmerande. Ungdomar, invandrare, de som saknar gymnasieutbildning med flera hamnar längre och längre från ett inträde på arbetsmarknaden.
Den samhällsmodell som byggts upp av regeringen Reinfeldt handlar om något annat, något mer skrämmande än det som varit normen för det tidigare välfärdslandet Sverige. Fattigsverige, som vi socialdemokrater ägnat decennier och generationer åt att bekämpa, är åter en realitet.
Ungdomar och invandrare som tvingas att leva på bidrag – utan möjligheter till omskolning eller kompletterande studier eftersom resurserna till komvux minskat rejält – har hamnat i ett långvarigt utanförskap som är nästan omöjligt att bryta.
Det är ett moment 22. Den som inte har utbildning, får klara sig själv, samtidigt som en del av tillväxtbranscherna skriker efter utbildad arbetskraft. Det är en modell som vi aldrig kan acceptera.
För oss är det självklart att utbildningsinsatserna så långt som möjligt leder till inträde på arbetsmarknaden. Det här är klassisk, fungerande utbildningspolitik av socialdemokratiskt snitt.
Regeringen tänker precis tvärtom, bara de som har jobb ska premieras, de som saknar möjligheterna ska piskas in på arbetsmarknaden, med lägstalöner, usla villkor och otrygghet. Var och en för sig själv … egoismen är regeringen Reinfeldts signum.
Det skryts så mycket om Sveriges goda finanser. Vi socialdemokrater tackar för berömmet. Utan den socialdemokratiska regeringens tuffa ekonomiska politik efter den förra borgerliga regeringens fiasko 1991–1994, hade vi sannolikt inte haft dessa goda förutsättningar.
Finansminister Borg, lutar sig tryggt mot den svenska ekonomiska modellen och lapar sol i solskenet.
Skenet bedrar dock, solen lyser på dem som har jobb, övriga befinner sig på skuggsidan. I allt väsentligt har regeringen misslyckats med sitt huvuduppdrag – att föra en politik som minskar arbetslösheten. Det finns inga konkreta förslag till nya möjligheter för dem som befinner sig i långtidsarbetslöshet.
Jo, föresten – sänkt krogmoms – som kostar staten fem miljarder kronor och beräknas skapa 3000 nya jobb.
Det är verkligen ”rejäla” insatser när 400 000 personer saknar rätten till att försörja sig själva genom riktiga jobb.
Det krävs investeringar inte avveckling för att vi ska kunna ge alla dessa personer, som befinner sig i ett långvarigt utanförskap chansen till inträde på arbetsmarknaden.
Vi socialdemokrater vill bland annat skapa 57 400 platser inom högskolan, vuxenutbildningen i traineejobb och utbildningsvikariat som ett första viktig steg för många fler personer att komma vidare och få egenmakt över sina liv, i stället för att fortsatt tvingas in i långa bidragsberoenden.
Sverige behöver en regering som vågar minska klyftorna, för detta krävs investeringar i lågkonjunktur för att möta arbetsmarknadens behov vid en högkonjunktur. Den nuvarande borgerliga regeringen har hittills varit helt oförmögen att genomföra dessa åtgärder.
Thomas Östros (S)
riksdagsledamot, Uppsala län
Agneta Gille (S)
riksdagsledamot, Uppsala län
Pyry Niemi (S)
riksdagsledamot, Uppsala län
UNT 3/1 2012