Den som drog argumentationen kring äganderätten till sin spets var den moderata fullmäktigeledamoten Karolin A Johansson, som också står på valbar plats på moderaternas riksdagslista. Hon motsatte sig inte bara naturreservat, utan ifrågasatte hela den hävdvunna svenska allemansrätten - utan att den moderata fullmäktigegruppen tog avstånd från detta.
På sin blogg skriver Johansson under rubriken Allemansrätten är socialism, att "För den som värnar om äganderätten är allemansrätten en inskränkning utan like" och ser det som problematiskt att vem som helst kan äta blåbär i någon annans skog. Hon förfasas också över en opinionsundersökning som visar att 96 procent anser att det är viktigt att bevara allemansrätten. Allemansrättens vara eller icke vara är inget som Johansson kan påverka som fullmäktigeledamot, men däremot om hon väljs in i Sveriges riksdag i höst!
Uppenbarligen är det en nagel i ögat på nyliberaler att människor får vandra på andras mark. Men att allemansrätten är "en inskränkning utan like" är nog Johansson tämligen ensam om att tycka. Hur många markägare orkar äta upp alla sina blåbär själva? Och hur störande är det om någon tältar i ens skog, på behörigt avstånd från bostadshus?
Allemansrätten innebär inte att man får göra vad man vill med andras mark, men ger andra än markägaren möjlighet att till exempel vandra, plocka bär och tälta, så länge man inte skadar marken. Alla vi som inte är skogsägare är naturligtvis tacksamma att allemansrätten slår fast vår möjlighet att fritt kunna ströva i skog och mark. Är det möjligtvis så att Karolin A Johansson inte ser behovet av allemansrätten, för att hon i kraft av att själv äga skog ändå har en sådan möjlighet?
Niclas Malmberg, kommunalråd (mp)
Helena Leander, riksdagskandidat (mp)
UNT 23/6 2006
Helena Leander, riksdagskandidat (mp)
UNT 23/6 2006