Publ:
01 sep 2010 12:19
Uppdaterad
Det har gått tre år sedan MUF släppte sin senaste högskolepolitiska rapport och vi kan konstatera att mycket har förändrats på den korta tiden. Högskolorna är friare och avpolitiserade, den demokratiska grundprincipen om föreningsfrihet gäller nu för studenterna och regeringen har storsatsat på utbildningskvaliteten. Alliansen har genomfört en studiesocial utredning, studiemedlen har höjts och det kommer i och med årsskiftet att vara lättare att jobba vid sidan av sina studier.
Moderata Studenter anser att regeringen har genomfört lovvärda frihetsreformer. Det krävs dock fortsatt arbete för att Sverige ska bli ett föregångsland för högre studier. Vår rapport har identifierat tre viktiga områden som vi anser att en omvald, borgerlig regering, bör satsa på – ett treterminssystem, fribeloppet och studielånesystemet.
Att studenternas ekonomiska situation inte är strålande är något av ett axiom i Sverige. Vi har identifierat fribeloppet som en del av problemet. Fribeloppet innebär att studenten kan ha en viss inkomstnivå under ett kalenderhalvår utan att dennes studiemedel minskas. Om studentens inkomst överstiger detta ”fribelopp”, reduceras studiemedlet.
De studenter som kan och vill ska få möjlighet att jobba vid sidan av sina studier. Det är positivt att studenterna arbetar vid sidan av studierna eftersom de på det sättet bekantar sig med arbetslivet och skapar kontakter för att hitta ett jobb efter sina studier. Fribeloppet är ett onödigt och föråldrat styrningsinstrument som hindrar studenternas möjligheter att arbeta. Därför kräver vi att det avskaffas.
Fribeloppets avskaffande är dock inte den enda lösningen: Vi förespråkar också en grundläggande översyn av det svenska studielånesystemet. Vi anser att det borde vara upp till studenterna själva och utlånaren (i detta fall Centrala Studiestödsnämnden, CSN) att bestämma omfattningen av lånet eftersom det ändå är studenternas individuella ansvar att betala tillbaka lånen. Med konflikten från i våras i färskt minne, där CSN krävde studenter från en rad tekniska utbildningar på återbetalningar trots att de läste heltidsstudier, är det ingen överdrift att påstå att CSN har visat sig vara en alldeles för rigid utlånare som sätter sina egna regler framför studenterna.
Vi tycker att det vore rimligt att utlåning till individer sköts av de marknadsinstitutioner som har bäst kompetens inom detta område och är mer kundorienterade – bankerna. Om svenska banker kan sköta utlåningen i Finland, utsett av Newsweek till landet med världens bästa utbildningssystem, varför skulle de då inte kunna sköta det här hemma? Vi anser att bankerna borde ta över CSN-funktioner och låna ut studiestöd under reglerade former till studenterna som i samråd med bankerna skulle bestämma själva över lånens omfattning.
Studielånesystemets reformer bör dock inte stanna där. På sistone har en forskarutbildning blivit särskilt eftertraktad eftersom den öppnar portar till spännande karriärspår. Forskarutbildningen är dessutom den högre utbildningens och den svenska forskningens framtid. Enligt den så kallade Tham-reformen vilken genomfördes 1998 under S-regeringen ska forskarstudier omvandlas till en heltidsanställning. Reformens intention var att höja genomströmningen av doktorander. Resultatet är dock att många institutioner utlyser antagning till forskarutbildning enbart när institutionerna kan erbjuda en doktorandtjänst. Institutionernas ekonomiska situation tillåter dock inte alltid anställning av nya forskarstudenter. Vissa institutioner utlyser därför nya doktorandtjänster endast vartannat eller var tredje år, vilket enligt oss är otillräckligt. Det finns många begåvade utexaminerade akademiker som inte får genomföra forskarstudier, trots att de har utbildningsmeriter, intresse och talang.
Vi förespråkar därför avskaffandet av Tham-reformen. I stället föreslår vi att regeringen inför ett liknande lånesystem som för studenterna i grundutbildning – ett doktorandlån som kan tilldelas alla som har blivit godkända av antagningskommittén för att genomföra forskarstudier. För att öka genomströmningen av doktorander kan man, till exempel, skapa särskilda återbetalningsvillkor som gynnar de doktorander som disputerar inom tre eller fyra år efter antagning.
Att låna är dock inte någon universallösning och vi sympatiserar med dem som inte vill bli skuldsatta i hög utsträckning. Därför är det viktigt att studenterna, till exempel, får möjligheter att sommarjobba. Vi instämmer dock att det inte alltid är lätt att hitta ett sommarjobb för ungdomar, vilket i synnerhet försvårar studenternas ekonomiska situation under sommarmånaderna. Ett treterminssystem på de svenska högre lärosätena kan förkorta och effektivisera studierna för de studenter som vill utnyttja den möjligheten.
Därför bör regeringen i framtiden vidta konkreta åtgärder för att utreda vilka program skulle gynnas av treterminssystem och införa detta system, åtminstone som ett försök.
Erik Persson
ordförande för Moderata Studenter