Publicerad: 2011-04-08 00:00
Läs upp
Gudstjänst /arkivbild.
Foto: Sven-Olof Ahlgren
Laddar...

Religion är inget ­särintresse

Vi delar uppfattningen att samhället inte bör vara religiöst styrt. Detta är dock inte detsamma som att religion inte bör finnas med i det offentliga. Ett gediget kunskapssamhälle är beroen­de av ett kreativt förhållande mellan det sekulära, de religiösa institutionerna och det andliga livet. Det skriver Cristina Grenholm, svenska kyrkan.

REPLIK. På UNT Debatt 1/4 skriver EU-minister Birgitta Ohlsson (FP) att hon hoppas på de demokratiska kyrkornas stöd för den sekulära staten mot otillbörlig inblandning av religion. Det är en rimlig förväntan, men också en problematisk hållning när hon samtidigt värnar religion som en del av Europas arv och framtid. Religion är ingen privatsak. Den har en ofrånkomlig offentlig dimension, lika uppenbar som kyrktornen och minareterna i Europas stadssiluetter.

Svenska kyrkan är ett demokratiskt samfund som både har bidragit och fortsatt vill bidra till det goda samhället.

Vi delar uppfattningen att samhället inte bör vara religiöst styrt. Detta är dock inte detsamma som att religion inte bör finnas med i det offentliga.

Birgitta Ohlsson ger en alltför förenklad bild. Hon menar att religionen hotar det sekulära samhället genom att utgöra en bastion för samhällskritik, men att religionen själv inte låter sig kritiseras. Andlighet förutsätts bidra till vidskeplighet och kunskapsförakt.

Som KG Hammar framhöll vid fredagens konferens är det sekulära samhället, de religiösa institutionerna och det andliga livet ömsesidigt beroende av varandra. Den sekulära staten har motiverats av religionernas respekt för varje människa. Inom trossamfunden leder självkritik till förändring och omprövning. De andliga traditionerna tolkar visioner av det goda livet, som bidrar till att försvara grundläggande värden i det sekulärt styrda samhället. Vi kan tänka på Martin Luther King och Desmond Tutu.

Ett gediget kunskapssamhälle är beroen­de av ett kreativt förhållande mellan det sekulära, de religiösa institutionerna och det andliga livet.

Religionens risker är uppenbara, men uppenbar är också religionens samhällsbyggande kraft. Nästan hälften av EU:s unga tror på en gud. Är det ett hot eller en möjlighet? Det är en möjlighet om religionen inte reduceras till ett individuellt särintresse utanför det offentliga samtalet. Det goda samhället ska inte dikteras vare sig av religiösa eller politiska företrädare. Det uppstår i samspel.

Cristina Grenholm
direktor för Sekretariatet för teologi och ekumenik
Svenska kyrkan
UNT 8/4 20121



Kommentarer till artikeln
Till Christina Grenholm
Bara 2 reflektioner:
?? religionernas respekt för varje människa? är sant bara för troende med skygglappar. Idén om ?en man en röst? har ju motarbetats av världens religioner. I kristendomen har vi lärt oss att skilja på folk och folk; könen, den sexuella läggningen, vi och dom, dödsstraff, offer, barndop. Och tillämpningen ända fram i våra dagar skrämmer; hur kan en upplyst kvinna bli troende på 2000-talet? Se dig om i världen om du inte ser det här hemma!

Är ?Nästan hälften av EU:s unga tror på en gud.? en möjlighet? För vem? Inte för ungdomarna! Utveckling innebär att få ner andelen till förmån för kunskap och frihet. MR garanterar alla även frihet från religion! Det sekulära samhället är enda garanten. Om hälften skulle tro är det snarare ett gigantiskt hot mot individens frihet!
Kjell Ericson, 14 apr 2011 kl 8:52
Inte överens
"Religion är ingen privatsak", skriver Cristina Grenholm tvärsäkert.

Om detta har vi delade meningar.

Lasse Gustavsson, 12 apr 2011 kl 13:45
Ett samtal för lite
Om Birgitta Ohlsson hade kostat på sig ett samtal med Christina Grenholm innan publiceringen av artikeln 1 april hade hon uttryckt sig mindre kategoriskt eller inte alls.
Hans G Eriksson, 09 apr 2011 kl 10:37
Tack Cristina Grenholm
Jag förundrades också över EU-ministerns syn på kyrkornas och samfundens roll i samhällslivet. Du satte ord på mina funderingar. Jag är inte aktiv kristen men hoppas på Svenska kyrkans fortsatta samhällsengagemang.
Per-Erik Sjöberg, 08 apr 2011 kl 20:39
Religion är särintresse
Jo, religionen är ett särintresse.

Förhoppningsvis kommer religionen att alltmer bli ett kufiskt och perifert inslag i samhället och slutligen bara finnas till beskådan på Skansen. Dit kan några kyrkor, som nu tar upp värdefull markyta i städernas centrer, flyttas - resten kan rivas.

Vi behöver inte religionen, tvärtom skulle vi klara oss mycket bättre utan den. Däremot behöver de religösa institutionerna oss, men de är bara parasiter som inte ger något tillbaka.

Låt människor utveckla respekt mot människor istället för mot påhittade sagofigurer och självutnämnda potentater som gör anspråk på att tolka övernaturliga väsen. Dra åt himlen allihop präster, prelater, imamer eller vad ni vill kalla er. Eller dra åt andra hållet. Allt är bara påhitt och fantasier.

Tack för ordet, amen.
Henrik Sundström, 08 apr 2011 kl 16:20
RF 2:2 skyddar mot otidsenliga religioner
Det Svenska statsskickets demokratiska grunder regleras av regeringsformen RF 1:1:

/All offentlig makt i Sverige utgår från folket./

Religiösa ideologier grundas på teokratiska totalitära principer:

/All makt utgår från övernaturliga gudar/

Regeringsformen RF 2:2, frihet FRÅN religion, skyddar individer i det sekulära Sverige mot otidsenliga religiösa ideologier med anspråk på total underkastelse.

CITAT
/I Sverige genomfördes fullständig religionsfrihet med villkorslös rätt till utträde ur Svenska kyrkan först den första januari 1952. Före 1860-talet fanns ingen religionsfrihet i Sverige för svenska medborgare. Svenska undersåtar kunde inte tillhöra något annat samfund än den evangelisk-lutherska kyrkan i Sverige./

KÄLLA
Wikipedia
http://sv.wikipedia.org/wiki/Religionsfrihet
Göran Rydland, 08 apr 2011 kl 2:58
StPer01.jpg?1337357143500_
Foto: Ange fotograf här

Högtflygande planer. Gårdsplanen skulle lyftas en trappa upp till taken på affärerna i markplanet, skriver Ragnar Bergling. (Bild från AB Vägförbättringars broschyr om kvarteret S:t Per.)

Gör inte om samma misstag

Senaste 30 insändarna>>
Skriv din egen insändare>>

Kontakt                                      

Debattredaktör
e-post: debatt@unt.se
tel: 018-478 12 15

Sportforum

Vill du skriva ett inlägg på UNT:s sportforum?
Mejla till: sportchefen@unt.se
Skriv max 1600 tkn inkl blanksteg. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta texterna.
Sportforum publiceras i lördagstidningen

 

 

Nyheter

Kultur & Nöje

Sport

Seriebloggen

Svart humor på vit bakgrund. Se fler på Isabelle Söders blogg »