I år fyller den svenska grundskolan 50 år. Det sker i en tid när larmrapporterna om det svenska utbildningsväsendet duggar tätt. Och krissymtomen är tydliga: skolresultaten sjunker, intresset för läraryrket viker, eleverna förbereds inte tillräckligt väl för yrkeslivet, avhoppen från gymnasiet är betydande, kvaliteten i högskolan är undermålig och svensk forskning tappar mark. Utvecklingen sker samtidigt som det globala landskapet omformas i rasande takt.
I veckan släpptes en antologi om grundskolan. I ett av bokens kapitel pekar vi på flera specifika reformområden där det kommer att krävas åtgärder för att få grundskolan på rätt köl.
För det första: tydligare fokus på resultat och ledarskap. Under lång tid har det varit en styggelse i svensk skola att våga mäta, utvärdera och redovisa resultat. Men utan mätningar eller utvärderingar av mål skapas inga drivkrafter för högre kvalitet. Och det blir omöjligt att sätta in rätt åtgärder. Utvärderingar av hur eleverna når kunskapsmålen ska ske kontinuerligt under skolgången; formerna för utvärderingarna måste naturligtvis kunna variera beroende på elevernas ålder och mognad. Men det är också viktigt med tydliga jämförelser och rankningar mellan olika skolor och kommuner.
Det ledarskap som utövas av rektor och lärare är centrala för skolresultaten. Inte minst rektorernas roll måste förändras från att som i dag alltför ofta betraktas som administrativa chefer till att i stället ses som pedagogiska och professionella ledare.
För det andra: bejaka mångfald – valfrihet ger kvalitet. Friskolereformen, som genomfördes i början av 1990-talet, är en stor succé. Valfrihet ger förutsättningar för kvalitet. Att över 100 000 grundskoleelever tillsammans med sina föräldrar har gjort ett aktivt val att gå i en fristående skola är en viktig kvalitetsmarkering. Deras val ska respekteras och tas på allvar. Vi ser i undersökningar att både lärare och föräldrar är mer nöjda med fristående skolor.
Det finns fristående skolor med ägare som gör vinster på verksamheten. Men, om friskolorna har lika god eller bättre kvalitet, mätt i kunskapsresultat – vari ligger problemet att verksamheten ger ett ekonomiskt överskott? I stället för att peka finger åt de skolor som driver verksamheten effektivt utan att tumma på kvaliteten, borde uppmärksamheten riktas mot de skolor – ofta kommunala – som till högre kostnad når samma eller ibland sämre kunskapsresultat.
Med rätt regel- och uppföljningssystem är vinster drivkrafter för effektivitet och kvalitet. Samtliga skolor i landet, oavsett om de är kommunala eller fristående, ska naturligtvis utsättas för kvalitetskontroller.
För det tredje: stärk läraryrket. Lärarna har naturligtvis en nyckelroll när det gäller att höja kvaliteten och förbättra resultaten i den svenska skolan. Under senare år har också flera reformer genomförts i syfte att höja läraryrkets status. Vi vill peka på ytterligare några önskvärda förändringar.
Högre lön nämns ofta som en lösning, ibland som patentlösningen, för att höja statusen på läraryrket. Men så enkelt är det inte. Det som är viktigt är att lön i stället i högre grad än vad som hittills varit fallet kopplas till prestation. Individuell lönesättning måste få betydligt större genomslag också bland landets lärare. Duktiga lärare ska självfallet ha bra betalt men mindre duktiga lärare ska inte ha riktigt lika hög lön och de som är direkt olämpliga ska självfallet kunna avskiljas från yrket. Lönebildningen bör vara decentraliserad och lönen sättas i dialog mellan den enskilde läraren och rektor eller arbetsledare.
Kvaliteten i lärarutbildningen måste skärpas. Statsmakterna bör uppmuntra enskilda aktörer att starta privata lärarutbildningar men också aktivt arbeta för att välrenommerade utländska universitet startar filialer i Sverige. Vågar regeringen och den politiska oppositionen anta den utmaningen?
Berättelsen om den svenska skolan är inte enbart dyster. Men i allt för många fall misslyckas grundskolan med att rusta eleverna inför kommande studie- och yrkesliv. Det är ett svek mot eleverna. Och det är ett hot mot Sveriges ställning som framträdande kunskaps-, företagar- och välståndsnation. Det är i grundskolan som allt börjar – och slutar.
Tobias Krantz
chef utbildning, forskning och innovation, Svenskt Näringsliv
Johan Olsson
utbildningspolitisk expert, Svenskt Näringsliv
UNT 31/3 2012