Två helger i rad har vi i UNT kunnat läsa om politiskt våld. Först reportaget om planerade övervakningskameror till stora torget under valveckorna för att förebygga hot och våld, och nu senast om den misshandel Anders Henriksson utsattes för förra sommaren av nazister.
Som vanligt när övervakning föreslås finns det ett behjärtansvärt ändamål, i det här fallet att minska politiskt våld och hot. Men oftast saknas det också ett ordentligt underlag för varför övervakningen skulle fungera för att åtgärda problemen. I och med den politiska misshandel som Anders Henriksson utsattes för har vi också ett aktuellt fall att jämföra med för att se om övervakningskameror är en effektiv åtgärd.
Det första problemet med övervakningskameror är att de inte förebygger brottslighet, utom under särskilda omständigheter. Brottsförebyggande rådet gjorde 2008 en genomgång av de studier som gjorts på kameraövervakning och fann att bara när det gällde bilstölder på parkeringsplatser gick det att visa på en effekt. Så det finns ingen anledning att tro att övervakningskameror kommer minska politiskt våld eller hot om våld. Möjligen fångar kamerorna några händelser på bild, men de stoppar dem inte.
Men om det blir filmat, är det inte bra då? Då borde ju åtminstone förövarna kunna dömas? Nej, för det verkar inte vara där problemet ligger. När det gäller hot så är det uppenbart att kameror inte hjälper mycket om inte mikrofoner också installeras för att banda samtalen i valstugorna, och när det gäller faktiskt våld så är Anders Henrikssons fall illustrativt. Anders Henriksson blev misshandlad av nazister en vacker sommardag i centrala Uppsala, med gott om vittnen, poliser som övervakar situationen och tre handhållna kameror. Förundersökningen blev nedlagd eftersom polisen inte menade sig kunna bevisa exakt vilka av det dryga dussin nazister som var inblandade som faktiskt var de som slog.
Här ser vi hur politiskt våld utövas på ett planerat sätt för att försvåra utredningen genom att gå till attack i stor grupp så att det inte ska gå att se exakt vem som gör vad. Det är naivt att tro att förövarna inte skulle anpassat sin strategi om det fanns övervakningskameror. Vidare har UNT:s rapportering visat på stora problem i polisarbetet, problem som verkar sopas under mattan. Här i polisens arbete ligger det verkliga problemet med att få förövare dömda, och det är inget som övervakningskameror kommer lösa.
Men det största problemet med att övervaka valstugorna med övervakningskameror är inte att det är ineffektivt, det är att det undergräver demokratin. Att ha en fri kommunikation mellan väljare och politiker som vill bli valda är en grundbult i demokratin. Om en enda väljare avstår från att prata med politiker på grund av misstanken att kameraövervakningen kommer att missbrukas, så är det en underminering av demokratin. Och det för en åtgärd som inte gör något åt de verkliga problemen.
Vi hoppas att länsstyrelsen avslår ansökan om övervakningskameror till Stora torget under valrörelserna, men oavsett vilket kommer vi att vara där och vi hoppas att ingen blir skrämd av hotbilder från att komma dit och prata politik.
Amelia Andersdotter
Europaparlamentariker för Piratpartiet
Mårten Fjällström
kandidat till Europaparlamentet för Piratpartiet