Publicerad: 2011-03-16 00:00
Det lär bli stopp för fortsatta försäljningar av de statliga bolagen när riksdagen går till omröstning i dag. Den senaste säljrundan av statens aktier i Nordea har fått den samlade oppositionen att sätta ner foten. Men ett säljstopp är mycket mer än en röd reaktion inför en blå ambition. Det är också ett missat tillfälle att ge varje svensk medborgare trygghet i vardagen.
Hittills har stridslinjerna i debatten varit tydliga. Alliansen vill sälja för att betala av på Sveriges statsskuld. Socialdemokraterna å sin sida vill behålla ägandet i SBAB, Posten Norden och Telia, och hoppas att ägandet även framöver ska ge mer till statskassan än det kostar.
Förutsägbart? Onekligen.
Därför finns det utrymme för ett tredje alternativ, en kompromisslösning. Ge klartecken för fortsatta bolagsförsäljningar, men villkora att vinsten ska delas ut direkt till medborgarna.
De planerade försäljningarna skulle, enligt nuvarande beräkningar, ge staten uppemot 100 miljarder kronor. Fördelat på varje svensk medborgare motsvarar det ett tillskott på drygt 10 000 kronor i hushållskassan.
I ett land där många av oss ser miljonärer bakom snart varenda husknut kan summan framstå som försvinnande liten. Häromdagen kunde vi läsa att snittpriset för en bostadsrättsetta passerade miljongränsen.
Men bortse från marknadsvärdet på bostaden, räkna bort skulden till banken och det visar sig plötsligt att de flesta svenskar saknar en förmögenhet. Glöm sedan det uppbundna pensionskapitalet, som betyder mycket litet i vardagen, och man finner att det är skralt i hushållskassorna. Trots att Sverige är ett mycket rikt land är vi som lever här inte välbärgade.
Enligt SCB-statistik från 2007 kunde 14 procent av den vuxna befolkningen inte få fram 14 000 kronor på en vecka. Siffror från Länsförsäkringar 2010 bekräftade bilden av ett folk på marginalen. Hela 22 procent klarar inte av en plötslig utgift på 5 000 kronor.
Hushållens brist på pengar som kan användas när marginalerna i vardagsekonomin inte räcker till får allt tristare följder. Ökade möjligheter för räntefri konsumtion och en explosionsartad framväxt av sms-lån till skyhöga räntor tillhör de mest iögonfallande. När Kronofogden för några veckor sedan berättade att antalet sms-lån som hamnade på deras bord minskade, tvingades man samtidigt meddela att andelen kvinnor som tog sms-lån för att kunna köpa mat och kläder till barnen, men sedan inte hade råd att betala tillbaka pengarna, växte.
Detta är Sverige 2011. För de medborgare som finns bakom den bedrövliga statistiken skulle ett tillskott på 10 000 kronor, förslagsvis överfört till individuella sparkonton med gynnsam ränta, innebära trygghet i vardagen.
Riksdagen har fortfarande möjlighet att ge medborgarna ökad trygghet i vardagen. I vårt moderna samhälle är bristande marginaler i vardagsekonomin ett tydligt tecken på ofrihet. Ett tillskott på 10 000 kronor till varje medborgare skulle vara ett viktigt steg i strävan att ge alla trygghet i vardagen och makt över sina egna liv.
Philip Lerulf
Timbro, bloggar på Folkkapitalism.nu
UNT 16/3 2011