I bortre Luthagen, där åkermarken möter punkthusen vid Tiundagatan, ligger Stabby prästgård. De flesta av de faluröda husen daterar sig till 1800-talet men prästgårdens historia går ända ned i 1500-talet. "Infattad av åkrar, fält och bergbackar ligger den som ett gammalt smycke från släkt och sekler. Låt oss, sena tiders barn, kalla henne för en miljöns pärla. Bebyggelsen har gjort halt inför hennes skönhet. Hon beundras på håll av boende, uppvaktas nyfiket av friluftsfolk i förbifarten, betraktas kärleksfullt av tillfälliga eller trogna besökare." (Axel Runestam.)
I arrendatorsbostaden, Stabbygården kallad, driver Bondkyrko hembygdsförening verksamhet sedan 50-talet. Här ordnas programkvällar, varje år bakas uppländskt bröd i den vedeldade bakugnen, det ordnas gökotta med fågelskådning, friluftsgudstjänst med mera. Tillsammans med föreningen Gröna, Sköna Stabby ordnas årligen en stor programdag, inte bara i prästgården utan i hela området, det vill säga Eriksskolan, skogen och hagarna med deras intressanta fornlämningar och rika fågelliv.
En mycket viktig delav verksamheten består också i uthyrning av Stabbygården och prästbostaden. Det innebär att många människor vid de familjehögtider, disputationsmiddagar, bröllop med mera som ordnas, här får uppleva en väl bevarad och historiemättad 1800-talsmiljö och att föreningen tack vare det får in medel för underhåll av denna miljö.
Till vardags kan motionärer, hundägare, barngrupper eller skidåkare njuta av den vackra omgivningen när de passerar.
I Förslag till stadsplan för Rickomberga 1968 har Stabby prästgård åsatts beteckningen Kr, vilket betyder Reservat för befintlig, kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. I Översiktsplan för Uppsala stad 2002 anges att "Skillnader i stadsdelarnas karaktär och olika områdens gröna identitet bör bevaras liksom enskilda gårdar som är av stort kulturhistoriskt intresse. Särskilt värdefulla tomter från kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt bör säkerställas genom skyddsbestämmelser i detaljplan."
Den äldsta bebyggelsen tillkom troligen efter Uppsala möte år 1593. Professorernas underhåll skulle ordnas vid det återupprättade universitetet och för en av teologiprofessorerna beslöts att denne skulle ha Stabby prästgård som prebende (avkastningen ingick i lönen) och vara kyrkoherde i Bondkyrko församling. Sockenbönderna skulle åt prästen avsätta jord och uppföra sju "laga hus".
Under 1600-talets lopp gjordes fortlöpande förändringar och flera nya hus tillkom på pastorns eget initiativ. Dessa olika byggnader formade två fyrkanter - mangården och fägården. År 1693 omfattade gårdarna 13 respektive elva hus. I fägårdens olika hus fanns det hästar, får, svin, gäss, höns och kalkoner, och i de två fähusen 13 respektive 16 kor. Den disposition man hade av byggnaderna på 1600-talet kom att fortleva så länge gården fungerade som boställe. Prästgården användes som sommarbostad och jordbruket sköttes av en arrendator. 1856 ersattes prästbostaden av det nuvarande bostadshuset, som flyttades något längre norrut än tidigare, och 1869 restes det västra bostads­huset, arrendatorshuset, som till och med blev något större än prästbostaden. Båda husen byggdes som genuina timmerhus.
Professor Otto Myrberg, som tillträdde som prebendekyrkoherde 1866, kom dock 1872 att bosätta sig permanent i Stabby och drev eget jordbruk om än i begränsad omfattning. Vid den här tiden fanns ett stort intresse för trädgårdar på de svenska prästgårdarna. I Stabby anlade Myrberg en trädgård med häckar och bersåer. I köksträdgården odlades hallon och jordgubbar.
Under åren 1901-1912 bodde Nathan Söderblom här, också han permanent, med sin stora familj. Dessförinnan hade Söderblom varit legationspastor i Paris och där fått de internationella kontakter som skulle leda fram till hans stora ekumeniska arbete med målet att sammanföra alla kristna kyrkor.
Ute i Stabby stod dörren till "Stabystugan", Nathan Söderbloms smeknamn på huset, alltid öppen. Där samlades studenter från alla fakulteter till diskussioner och musik på måndagskvällarna. Ut till Stabby kom också församlingsborna och när internationella storheter inom filosofi och olika religioner besökte Uppsala universitet kom de ut till "stugan". Under dess låga tak fördes diskussioner om tidens stora ekumeniska frågor.
"Stabby blev en av det kyrkliga och vetenskapliga livets brännpunkter i Uppsala med intima kontakter med den europeiska och utomeuropeiska kulturvärlden" (Hugo Valentin.)
När familjen Söderblom lämnade prästgården 1912, sattes punkt för gården som kyrkoherdeboställe. Då fanns fortfarande ett 20-tal byggnader, men i dag återstår blott en handfull. Boställsordningen upphörde 1910, professorn/prästen skulle erhålla kontantlön och prästgården bara omfatta tomt med bostadshus och ekonomibyggnader. Överflödiga byggnader revs, flyttades eller såldes. Stabby prästgård utgör i dag en gårdsanläggning med ett flertal faluröda byggnader. Bebyggelsen och tomtmarken utgör en helhet med högt kulturhistoriskt och miljömässigt värde.
Kyrkan äger marken och de flesta byggnaderna på Stabby prästgård. Bondkyrko hembygdsförening äger Stabbygården. Prästbostaden med tillhörande trädgård hyrs av föreningen till 2011. Uppsala kyrkliga samfällighet vill sälja fastigheten eftersom man inte anser sig ha behov av den.
För att säkra bevarandet av den kulturmiljö som Stabby prästgård utgör vore det naturligt att Uppsala kommun utnyttjade sin förköpsrätt.
För att sedan aktivt arbeta med ett bevarande och tillgängliggörande av Stabby prästgård är Bondkyrko hembygdsförening en lämplig aktör. Med sin mångåriga erfarenhet kan föreningen bidra med ett kontinuerligt byggnadsunderhåll på traditionell grund och dessutom en verksamhet med aktiviteter för alla.
Just nu planeras omfattande bebyggelse i den nordvästra delen av Uppsala. Därför växer Stabby prästgårds betydelse som omistlig kulturmiljö för såväl Uppsalaborna som för Uppsalas stadsbild.