Publicerad: 2011-03-16 00:00
”Välkomna till kursstarten, men tro inte att era studier här kommer att ge er några jobb eller en karriär senare.”
Varför får var och varannan student på humanistiska utbildningar höra detta under sin utbildning? I dag på nationella humanistdagen lyfter DIK, facket för akademiker inom kultur och kommunikation, och Projekt Athena, humanisters betydelse för ett konkurrenskraftigare Sverige.
I dag startar DIK och Projekt Athena en särskild satsning för att studie- och yrkesvägledare ska förstå vilka konkurrensfördelar en examen med ämnen inom humaniora ger i dagens samhälle.
Studie- och yrkesvägledarna har en viktig roll att fylla för att ändra den attityd humaniststudenter möts av. De har också en nyckelroll när det gäller att beskriva den arbetsmarknad som studenterna ska ut på. Val av både studier och forskningsområden ska göras utifrån den enskildes intresse, med långsiktiga perspektiv och insikter om möjligheterna på arbetsmarknaden. Så byggs goda förutsättningar för att skapa sin egen arbetsmarknad.
För det är klart att humanistiska utbildningar leder till jobb, och inte enbart jobb inom offentlig sektor. DIK:s medlemmar arbetar hos drygt 2 600 olika arbetsgivare. Det, om något, är ett bevis på att humaniststudenter har en bred och verklig arbetsmarknad att vänta. En arbetsmarknad som dessutom växer. Nya företagsidéer föds när information och kultur blir allt mer tillgängliga genom digitalisering.
Vägen efter avslutad utbildning är sällan spikrak, men det är den inte för jurister, läkare eller ingenjörer heller. Humanistiska utbildningar är inga yrkesutbildningar.
En examen inom humaniora leder till en bred arbetsmarknad med karriärvägar inom alla sektorer. Det gäller bara att se bakom rubrikerna.
Studie- och yrkesvägledarna kan med rätt utbildning och rätt information ge våra studenter verktyg för att göra just det. Det är dags att sluta behandla humaniststudenter som om de vore i färd med att slösa bort några år av sitt liv på studier som ändå är meningslösa.
Vi vet att det är tvärtom. Humanistisk kunskap är kunskap om mänsklig kultur och mänskligt tänkande. Vilket samhälle blir inte mer konkurrenskraftigt med mer av den varan? En utbildning inom humaniora övar upp kritiskt tänkande och kulturell förståelse, kompetenser som behövs i ett globaliserat kunskapssamhälle. Kunskap och bildning måste uppvärderas! Det är dags att se på studier i humaniora med nya ögon!
Karin Linder
förbundsordförande DIK
Christoffer Ivarsson
ordförande DIK student
Projekt Athena
UNT 16/3 2011