De senaste decenniernas sparbeting inom landstingen har minskat antalet vårdplatser i Sverige till en bottennivå jämfört med övriga OECD-länder. Bristen på vårdplatser på Akademiska sjukhuset hotar både patientsäkerheten och sjukvårdspersonalens hälsa. Vårdplatsbristen tvingar läkarna att fatta beslut de upplever oförenliga med god vård. Sjuka patienter vilka behöver läggas in på sjukhus tvingas hem och vårdtiderna har blivit för korta.

Syftet med att stänga vårdplatser har varit att spara pengar, men bristen på vårdplatser genererar i stället kostnader.

Förr löstes bristen på vårdplatser genom att låta patienter ligga i korridorer etcetera, men Arbetsmiljöverket tillåter inte längre detta. Jourläkarna tvingas ägna dyr arbetstid åt att jaga sängplatser långt in på småtimmarna, i stället för att ta hand om patienter. Akut sjuka patienter med företrädesvis internmedicinska symptom utlokaliseras till andra specialiteters avdelningar, där den huvudsakliga kompetensen ligger inom en annan del av vården.

Patientsäkerheten blir till exempel uppenbart lidande när manliga strokepatienter hamnar på kvinno- eller barnkliniken, där personalen varken har kunskaper eller resurser för strokesjukvård.

Bristen på vårdplatser gör också att patien­ter blir liggande i timmar på akutmottagningen i väntan på vårdplats på Akademiska sjukhuset. Skulle en stor olycka eller annan katastrof inträffa så blir det svårt att ta hand om akut anlända svårt skadade patienter på en redan full akutmottagning.Arbetsbelastningen ökar inte bara kraftigt vid utlokaliseringar, utan vården förlorar också tempo och vårdtiderna blir förlängda. Läkarna hinner ronda de utlokaliserade patienterna ofta sent på eftermiddagen, kvällen eller till och med på natten.

Personalen som träffade patienten vid inskrivningen har hunnit gå hem och en stor del av tiden går åt till att skaffa sig grundläggande information om patientens pågående symptom och behandling. Flyttar av utlokaliserade patienter mellan vårdavdelningar genererar också onödig administration. Vårdplatsbristen fungerar enligt principen fia med knuff. Patienter kan bli utskrivna mitt i natten eller tvingas byta avdelning därför att sjukare patienter måste läggas in.

Det finns rapporter om att patienter i 90-årsåldern har fått flytta eller byta avdelning fem gånger under två veckors vårdtid.

Risken för infektioner med multiresistenta bakterier och kräksjukor ökar då, speciellt om avdelningsbyten äger rum på natten, då bemanningen är lägre och vårdpersonalen har sämre möjligheter att följa hygienrutinerna. Redan för tio år sedan varnade professor Otto Cars och andra infektionsläkare den dåvarande sjukhusdirektören Göran Stiernstedt, som numera finns på Sveriges kommuner och landsting, för följderna av att minska vårdplatserna. Tyvärr har de blivit sannspådda.

Sverige, som tidigare varit förskonat från multiresistenta bakterier, har nu flera sjukhus med problem med utbrott och tyvärr också tragiska dödsfall.

Vårdplatsbristen ger en arbetssituation karaktäriserad av den skadliga kombinationen höga krav, låg kontroll och dålig social support. Konflikter uppstår varje natt när patienter ska fördelas på obefintliga vårdplatser. Med en sådan arbetssituation ökar risken för ohälsa hos personalen. Läkare inom den hårt pressade akutsjukvården rapporterar följaktligen en rad stressrelaterade symptom såsom sömnsvårigheter, depressiva symptom, huvudvärk, magbesvär och störningar på menstruation och graviditet.

Såväl Socialstyrelsen som Arbetsmiljöverket har riktat hård kritik mot flera sjukhus och kommit med vitesförelägganden samt krävt att landstingen skall åtgärda bristerna. Just nu genomför Arbetsmiljöverket en nationell tillsyn med fokus på de arbetsmiljörisker som genereras av överbeläggningar.

Under de senaste veckorna har Arbetsmiljöverket besökt både akutsjukvården, ortopeden, neurokirurgen och psykiatrin vid Akademiska sjukhuset. I oktober kommer Arbetsmiljöverket på inspektion och innan dess i september vill Arbetsmiljöverket ha en redovisning av vilka strategier och rutiner som finns för att förebygga överbeläggningar samt vilka åtgärder som vidtas om överbeläggningar ändå uppstår. Upplands allmänna läkarförening välkomnar Arbetsmiljöverkets initiativ och har begärt redovisning även från kirurgin, som också har problem med överbeläggningar.

Sjukhusledningen vid Akademiska sjukhuset har redan beslutat att öppna sju nya vårdplatser i september efter att Upplands allmänna läkarförening slagit larm om missförhållandena.

Det är beklagligt hur företrädare för vården på andra håll i landet inte lyssnat på fackliga företrädare och dessutom underlåtit att hörsamma Socialstyrelsens och Arbetsmiljöverkets förelägganden, utan i stället valt att överklaga till förvaltningsrätten. Förvaltningsrätten i Stockholm har i en dom nu fastslagit Socialstyrelsens beslut att Stockholms läns landsting ska betala 500 000 kronor i böter för överbeläggningarna på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge. Att skattemedel går till juridiska processer och viten är inte bra.

Socialstyrelsens och Arbetsmiljöverkets initiativ syftar till att stärka patientsäkerheten och minska arbetsmiljöriskerna för personalen. Just en politikerstyrd organisation hade man förväntat sig skulle följa de lagar och regler som riksdagen har tagit beslut om. Sjukvård ska bedrivas i anständig arbetsmiljö och med god patientsäkerhet annars måste resurserna öka eller också får vi avstå från vissa verksamheter i hälso- och sjukvården. Vi anser inte att tillsynsmyndigheternas aktioner är ”kontra­produktiva” (citat från Karolinska sjukhusets sjukhusdirektör) eller att personal ska hotas med ”uppsägning” (citat Karolinska sjukhusets chefsläkare) för att landsting tvingas betala vite efter att inte rättat sig efter tillsynsmyndigheternas beslut.

Tyvärr räcker det inte med sju nya vårdplatser på Akademiska sjukhuset, utan det behövs ännu fler. Det räcker heller inte med vårdgaranti, utan behövs även vårdplatsgaranti.

Inför valet vill patienter, anhöriga samt hälso- och sjukvårdspersonalen ha besked om vad politikerna tänker göra åt de brister i arbetsmiljö och patientsäkerhet som bristen på vårdplatser orsakar.

Anna Rask-Andersen
ordförande, Upplands allmänna läkarförening
ledamot av Sveriges Läkarförbunds centralstyrelse
UNT 16/7 2010