i dagarna har fler människor än någonsin tidigare börjat en ny termin på Sveriges högskolor och universitet. Och de omkring 400 000 studenterna är en viktig väljargrupp. De är många, de är politiskt rörliga och de bestämmer sig sent för vem de ska rösta på i valet.
Alliansen och de rödgröna gjorde inför valet utspel riktade till studenterna och uppmärksammade de svaga banden mellan den högre utbildningen och arbetslivet. Men studenternas eget perspektiv har hittills inte synts till i debatten.
Vi menar nämligen att bristerna i arbetslivsanknytning är ett av de allvarligaste hoten mot den utbildningskvalitet som alla partier säger sig vilja satsa på.
De flesta som väljer att satsa på högre utbildning gör det för att förbättra sina chanser att få ett utvecklande jobb och en bra lön. Arbetsmarknaden för akademiker är förhållandevis bra, i goda tider såväl som i dåliga, även om det finns stora skillnader mellan olika utbildningar, lärosäten och akademikergrupper. Generellt sett har högskoleutbildade lägre arbetslöshet och kortare arbetslöshetsperioder än personer utan högskoleutbildning, de får snabbare jobb när konjunkturen vänder och har högre lön.
Sverige har enligt en rad internationella överenskommelser inom ramen för den så kallade Bolognaprocessen slagit fast att studenternas ”anställningsbarhet” är ett viktigt mål för den högre utbildningen. Men högskolornas band till arbetslivet är svaga. Det visar en undersökning som vi gjort bland 12 000 högskolestudenter i hela landet.
Nästan var fjärde student i Uppsala saknar kontakt med arbetslivet över huvud taget i sin utbildning, ungefär samma siffra som den nationella, och ett tydligt tecken på brister i den viktiga kontakten mellan högskolan och arbetslivet. De som är mest upprörda över detta är nog studenterna själva.
Vår undersökning visar nämligen att nästan sju av tio Uppsalastudenter vill ha möjlighet att göra praktik inom ramen för sin utbildning, men bara drygt fyra av tio uppger att de har den möjligheten.
När det gäller mentorsprogram är resultatet också nedslående. Fyra av tio Uppsalastudenter skulle vilja ha en mentor, men bara var tionde erbjuds den möjligheten.
Glappet mellan studier och jobb kan vara avgörande för den nyexaminerades framtida karriär.
Nationalekonomisk forskning från Sverige och USA visar att personer som råkar ut för en period av arbetslöshet i samband med examen får sämre löneutveckling under många år, kanske så länge som upp till två decennier.
Det är uppenbart att de som har sämre kontaktnät, exempelvis studenter med icke-akademisk eller utländsk bakgrund, löper större risk att drabbas av arbetslöshet efter examen och de närmast livslånga konsekvenser som det kan medföra.
Dessutom är arbetslivsanknytning i allt högre grad en kvalitetsfaktor. Om högskolepolitiken tidigare främst fokuserade på rent akademiska aspekter, har utbildningens användbarhet på arbetsmarknaden blivit ett allt viktigare mått i olika sammanhang där utbildningskvalitet utvärderas.
Riksrevisionen, Högskoleverket och Svenskt Näringsliv har följt upp lärosätenas arbete med arbetslivsanknytning. Några av slutsatserna är att skillnaderna i arbetslivsanknytning mellan olika utbildningar är oroväckande stora, och att den information som många studenter får om utbildningens förutsättningar på arbetsmarknaden är bristfällig.
Det finns olika sätt att förbättra kontakten mellan akademin och arbetsmarknaden, och mycket görs redan på lärosäten runt om i landet.
Vår undersökning visar att studenterna vill ha praktikplatser och mentorsprogram. Men det finns många andra sätt: Externa föreläsare, studiebesök, examensarbeten, fadderföretagsverksamhet, case-baserad undervisning och en mer arbetslivsorienterad studievägledning är några exempel.
I Uppsala är nästan fyra av tio studenter oroliga över att bli arbetslösa efter examen, ungefär samma siffra som på nationell nivå. Om övergången mellan studier och jobb utgör ett glapp med en tid i arbetslöshet kan den få allvarliga konsekvenser för såväl den enskilde som för samhället i stort.
En ökad kontakt med arbetsmarknaden minskar risken för att ett sådant glapp ska uppstå. En överväldigande majoritet av studenterna vill ha mer arbetslivsanknytning i sina utbildningar. Det måste de få.
German Bender
utredare, TCO
Mikaela Almerud
högskoleexpert, Svenskt Näringsliv
Sara Pettigrew
verksamhetschef, Tria
UNT 25/9 2010