Teknikdelegationen finner i sitt slutbetänkande om ett ökat intresse för matematik, naturvetenskap och teknik att det behövs en bredare syn på samhällets arbetsmarknadsbehov än vad prognoser ger. Även för Sveriges framtida konkurrenskraft är det viktigt.
I Globaliseringsrådets slutrapport slår man fast att Sverige måste öka intresset för tekniska och naturvetenskapliga utbildningar för att kunna konkurrera globalt.
Många analyser har i dagsläget svårt att fånga upp det framtida behovet på arbetsmarknaden, annat än vad gäller pensionsavgångar inom statiska yrken. Kunskaps- och utvecklingsintensiva branscher, likt många av de branscher naturvetare verkar inom, är dock inte statiska. Risken med de nuvarande prognoserna vad gäller naturvetenskap är att de blir självuppfyllande profetior.
När kompetensen inom naturvetenskap inte längre finns i Sverige hur ska vi då lyckas attrahera utvecklingsintensiva företag eller för den delen behålla befintliga? Det behövs nya metoder som fokuserar mer på det framtida kompetensbehovet när man tittar på utbildningsdimensionering för högskolor och universitet.
För många med en generell examen är det viktigt att försöka fånga upp det framtida kompetensbehovet på arbetsmarknaden i stället för att stirra sig blind på statiska yrkes- och utbildningskategorier. Det blir ytterligare problematiskt när man som Högskoleverket klumpar ihop samtliga naturvetare i en stor grupp i de flesta prognoser som görs. Nog är det väl skillnad på någon som läser matematik jämfört med någon som läser kemi och deras olika möjligheter på en framtida arbetsmarknad?
Att göra planeringsunderlag där man talar allmänt om naturvetare och deras framtida arbetsmarknad samtidigt som man konstaterar att det naturvetenskapliga utbildningsområdet, med alla sina olika inriktningar, är ett av de största känns inte seriöst. Det behövs nytänkande och en bredare syn kring hur Sverige ska förutsäga det framtida arbetsmarknadsbehovet, som redan konstaterats i Teknikdelegationens slutbetänkande.
Teknikdelegationen slår till och med fast att regeringen bör ge i uppdrag till Högskoleverket och Statistiska centralbyrån att utarbeta prognosmetoder som har större fokus på kompetenser.
Samtidigt som skakiga analyser från myndigheter avråder från att satsa på en naturvetenskaplig examen fortsätter regeringen att markera med olika satsningar, bland annat på matematik i skolan, att det är nödvändigt att investera i naturvetenskap. 2013 avsätts 20 miljoner kronor i syfte att locka elever på gymnasiets naturvetenskapliga program till högskolestudier och en karriär inom teknikområdet genom att erbjuda praktikplatser.
Detta är också en viktig fråga då Högskoleverket har visat att etableringen för nyexaminerade naturvetare på arbetsmarknaden är väldigt låg, 67 procent av de som tog examen 2007/08 hade etablerat sig 2009.
Det är en låg siffra som avskräcker ungdomar från att läsa naturvetenskap. En seriös satsning på naturvetenskap måste även innehålla praktikplatser och liknande precis som den satsning som nu föreligger.
En större satsning på naturvetenskap är dock nödvändig för att Sverige ska kunna konkurrera globalt. Insatser riktade mot naturvetenskapliga högskoleutbildningar bör därför även inkludera metoder för hur en konstruktiv dialog mellan arbetsgivare, universitet och högskolor kan inrättas. I en sådan dialog kan det framtida kompetensbehovet fångas upp.
Ytterst brukar valet av högskolestudier styras av individernas eget intresse men det är inte konstigt om dagens ungdomar tvekar att satsa på att bli naturvetare. Regeringen kan inte satsa på naturvetenskap med ena handen samtidigt som den andra handen, analyserna och prognoserna, säger att naturvetenskap inte är något värt att satsa på. På det sättet ökar man inte intresset för naturvetenskap hos ungdomar.
Om regeringen menar allvar med att satsa på naturvetenskap måste man fokusera mer på det framtida kompetensbehovet i strategier från myndigheter.
Om detta inte görs kommer satsningarna inte att utmynna i ett ökat intresse för naturvetenskaplig högskoleutbildning, vilket i längden kommer att hämma Sveriges konkurrenskraft!
Kristofer Jervinge
utredare Naturvetarna
UNT 31/1 2012