Publicerad: 2011-01-17 00:00
Just nu travas enorma staplar med containers utanför kraftvärmeverket i Uppsala. De innehåller torv från bland annat Härjedalen. Torv som kommer att eldas i värmepannan för att värma upp hushållen i Uppsala via fjärrvärmenätet.
Varje kilo koldioxid som torveldningen i Uppsala orsakar spär på klimatproblemen i världen. Det är nämligen så att torven är en lika stor klimatbov som oljan.
Många Uppsalabor upplever att de har en miljövänlig uppvärmning i och med fjärrvärmen. Men torveldningen i Uppsala skadar fjärrvärmens goda rykta. Vi anser att den bör upphöra så snart som möjligt.
Torv bildas när sjöar växer igen. En process som kan ta mellan 10 000 och 20 000 år.
Torvmossarna är således eminenta kollager på samma sätt som oljefyndigheter eller kolfyndigheter.
Visserligen går det betydligt snabbare att bilda en torvmosse än en kolfyndighet men den som tror att vi har 10 000 år på oss att lösa klimatproblemet har fel.
Att torven när den bryts ned på naturlig väg i mossen avger långsam metangas, som också är en klimatpåverkande gas, förs ibland fram som ett argument för torvbrytningen, men den processen är oerhört mycket långsammare än den takt med vilken Vattenfall i Uppsala nu eldar torv och släpper ut tonvis med fossilt koldioxid.
Fjärrvärmen uppfattas ofta som en miljövänlig och klimatvänlig uppvärmning av hus. Men Vattenfalls torvledning fläckar ner den bilden. I Uppsala värms fjärrvärmevattnet upp av förbränningen av 49 procent avfall och 39 procent torv.
Också sopeldningen är problematisk ur ett klimatperspektiv. Anledningen är att den innehåller cirka 10 procent plast. För varje kilo plast går det åt en liter olja och de klimatpåverkande utsläppen är desamma. Därför är det viktigt att vi ökar återvinningen av plast. I länets kommuner finns god tillgång på återvinningsstationer. Vi anser att informationen till medborgarna om de positiva miljöeffekterna måste öka och det måste också bli enklare för människor att återvinna.
Fler borde ges möjlighet till hushållsnära hämtning av återvunnet material och de återvinningsstationer som finns ska vara lättillgängliga och tömmas regelbundet.
I förbränningen finns också en hel del andra biobränslen. Men biobränslen blir mer och mer problematiska ju högre halt av koldioxid vi får i atmosfären. För att koldioxid från biobränslen inte ska påverka klimatet måste den mängd kol som man släppt ut relativt snabbt återbindas av naturen. Med salixodlingar som växer upp igen efter något år, eller rörflen eller andra växter är det inga problem. Men med skogsprodukter från träd som kräver 80–90 år för att åter binda koldioxid i naturen är det svårare. Liksom stubbar som, om de får stå kvar, tar mycket längre tid på sig att brytas ner än om de eldas upp.
Fjärrvärmen, med sin förmåga att tillvarata energin från exempelvis avfallsförbränning och spillvärmen från avloppsvatten, är energieffektivisering i stor skala. Fjärrvärmen har därför en given roll i den framtida energimixen. Men det är också dags att ta nästa steg i energieffektiviseringen.
Vi vet att det i dag går att bygga hus som nästan inte alls behöver någon energi utan värms upp av de människor som är i huset. Med dagens kunskap och modern teknik är det fullt möjligt att vid såväl nyproduktion som vid renovering av bostäder och lokaler bygga för ett mycket lågt energibehov.
Det är viktigt att vi politiker ställer krav i detaljplaner och i översiktsplaner på bostadsbyggande med mer energieffektiva lösningar så att vi kan minska torvberget utanför Vattenfall i Boländerna.
Klimatproblemet är inget långsiktigt problem som vi kan vänta med att lösa. Vattenfall talar om att deras anläggning i Boländerna ska vara klimatneutral 2030. Då är det för sent.
Det forskarna visat är att vi måste stoppa ökningen av koldioxid i atmosfären snabbt. Vissa säger att vi har tio år på oss att vända trenden, andra säger fem år medan ytterligare några säger att det redan är försent. Det handlar om att hejda klimatförändringarna innan jordens medeltemperatur stiger med två grader. Redan en tvågradersökning innebär stora förändringar med ökande oväder, ökenbildning och höjd havsnivå.
Detta är dock förändringar som mänskligheten kan hantera och anpassa sig till. Men oron finns i det faktum att temperaturökningen i sig leder till processer som ökar halten av växthusgaser. Det handlar om ökade metanutsläpp från en smältande tundra, minskad reflexion från isen på Arktis, metanutsläpp från havsbottnar som värmts upp, minskad mängd koldioxid som tas upp av havet och så vidare. Dessa processer riskerar enligt forskarna att ta oss till temperaturhöjningar som blir betydligt svårare för mänskligheten att hantera.
Därför är alla åtgärder som på kort sikt minskar utsläppen av koldioxid oerhört väsentliga. Utvecklingen av fjärrvärme i Sverige har drivits av behovet att minska oljeberoendet. Det är bra. Nu måste vi skaffa oss bättre klimatfokus när vi utformar uppvärmningen av våra bostäder och lokaler. Eldningen av torv i Uppsala måste upphöra.
Anders Grönvall
blivande oppositionskommunalråd (S) Knivsta
Erik Pelling
kommunalråd (S) Uppsala
UNT 17/1 2011