I dag tar jordens resurser slut. Vi har den 20 augusti i år konsumerat så mycket resurser som jorden klarar av att producera för hela året. Det är inte långsiktigt hållbart och vi svenskar är i nuläget inte en del av lösningen. Om alla skulle leva som oss skulle vi behöva tre jordklot. I vår miljöredovisning avspeglas dock inte detta. Det ser ofta ut som att Sverige och Uppsala går före och är ett föredöme på klimat och miljöområdet, men sanningen är att våra utsläppsdata endast visar en del av vår miljöpåverkan.
Världen står inför en av de största utmaningar någonsin, att på kort tid minska våra utsläpp av koldioxid och andra klimatstörande gaser för att hejda klimatförändringarna. I denna kamp mot klockan behövs tillgång till heltäckande utsläppsstatistik för att ha bästa möjliga underlag på bordet när vi fattar beslut om åtgärder.
Uppsalas och Sveriges utsläppsredovisning har idag stora luckor då den fokuserar på utsläpp innanför kommunens respektive landets gränser. Idén om att våra utsläpp bara är något som sker innanför vår nations eller kommuns gräns blir alltmer förlegad för varje ny fabrik som flyttar härifrån och för varje nytt land Uppsalaborna upptäcker som flygdestination.
Den som menar allvar med klimatarbetet bör rimligen också vilja veta hela vår klimatpåverkan, inklusive utsläppen från vår konsumtion av varor som tillverkats i andra länder och våra internationella resor och transporter. Det finns idag metoder för att beräkna miljöpåverkan från vår konsumtion av varor och tjänster. Även om tillförlitligheten är lägre än vid beräkningar av utsläpp från produktionen ger det en mer rättvisande bild av vår klimatpåverkan, än att blunda för stora delar av den.
Naturvårdsverket publicerade 2012 en studie som visar att utsläppen från Sveriges totala konsumtion har ökat med 9 procent mellan 2000 och 2008. Av dessa 9 procent svarar utsläpp utomlands för en ökning med 30 procent samtidigt som de nationella utsläppen minskade med 13 procent.
En konsumtionsbaserad redovisning är därmed ett viktigt bidrag till vår förståelse för varför utsläppen fortsätter att öka på global nivå och hur stora de är. De är också viktiga verktyg när vi ska identifiera de mest effektiva åtgärderna för att minska utsläppen globalt. Vi bör alla känna ansvar för den miljöpåverkan som genereras som ett resultat av det vi konsumerar, och då kan vi inte bara räkna in utsläppen inom Sveriges eller Uppsalas gränser.
Det finns även andra brister med dagens utsläppsstatistik. Statens årliga klimat- och energistatistik på kommunal och regional nivå redovisas idag med 18-22 månaders eftersläpning. Medan vi tillhandahåller statistik över den ekonomiska tillväxten vid varje kvartal, med en månads fördröjning, måste vi alltså vänta uppemot två år innan vi kan få en heltäckande bild över våra växthusgasutsläpp. Detta är inte tillfredsställande med tanke på klimatfrågans allvar.
Det blir dessutom svårt att mäta effekten av införda styrmedel för att minska utsläpp om återkoppling ges sällan och med så pass stor fördröjning. Därför har vi lagt förslag till riksdagen och Uppsalas kommunfullmäktige om att uppdatera vår utsläppsstatistik, med hänsyn tagen till uppsalabornas och svenskarnas konsumtion, och med mindre eftersläpning.
Att mäta rätt är helt avgörande för en framgångsrik politik som kan minska utsläppen globalt. Miljöpartiet fortsätter att sätta press på alliansen att prioritera frågan och uppdatera Sveriges och Uppsalas utsläppsredovisning. Det är dags att vi mäter våra växthusgasutsläpp med samma precision och noggrannhet som vi idag följer svensk ekonomi. Det kommer bli alldeles för kostsamt i längden för oss att låta bli.
Helena Leander
Riksdagsledamot (MP)
Frida Johnsson
Ledamot kommunstyrelsen Uppsala (MP)
UNT 20/8 2013