Publicerad: 2009-04-17 00:01, senaste uppdaterad: 2010-04-14 16:04
Läs upp
<b>Ännu en byggnad </b>planeras i det känsliga kvarteret ­Blåsen­hus nedanför Slottet, skriver Ann Fust.
Foto: Jörgen Hagelqvist
Laddar...

Tyck till om nya byggplanerna

BLÅSENHUS. Uppsala universitet planerar nu för fler hus i kvarteret Blåsenhus och vill bjuda in alla Uppsalabor med intresse för sin stad till dialog, skriver Ann Fust.

Lördag 18/4 kan Uppsalaborna studera husmodeller och samtala med Uppsala universitet, Akademiska Hus och Uppsala kommuns stadsbyggnadskontor. Platsen är Universitetets sal X med start klockan 10.30.

Läs mer: Stadsmiljön i Uppsala
Forskning och utbildning på internationellt hög nivå innebär ständigt nya behov, inte minst av teknisk utrustning och laboratorier men också av nya mötesplatser för studenter och forskare. Kvarteret Blåsenhus är sedan 1900-talets första hälft avsatt för Uppsala universitets behov av nya lokaler. I takt med att Uppsala växt, från 100 000 kommuninvånare på mitten av 1950-talet till närmare 200 000 i dag, har Uppsala universitet fått alltfler framgångsrika forskare och studenter, något vi gläds mycket åt.

Antalet registrerade studenter var hösten 1958 cirka 6 000 mot dagens 40 000. Detta visar att Nordens äldsta lärosäte fortfarande är oerhört attraktivt och under flera århundraden lyckats med förnyelse och modernisering efter tidens krav! Samhällets krav på arbetsmiljön har också förändrats genom åren, vilket bland annat lett till att universitetet lämnat lokaler och sökt nya som uppfyller dagens krav. Universitetet arbetar kontinuerligt med att långsiktigt planera för kommande behov, bland annat genom att se över hyresavtal och utreda ombyggnads- och nybyggnadsbehov.

Från att vara ett universitet spritt i äldre kulturbyggnader mitt i centrum har Uppsala universitet i takt med tillväxten förflyttat sig till ett stråk från Ångströmlaboratoriet i söder till Ekonomikum i norr med Dag Hammarskjölds väg, Övre Slottsgatan och Kyrkogårdsgatan som en sammanlänkande "Kunskapens väg".

På så sätt är universitetet fortfarande samlat, med promenad- och cykelavstånd mellan alla campus. Detta gynnar de kreativa möten över ämnesgränserna som så ofta leder till framgångsrik forskning. Samtidigt har det varit viktigt att behålla kontakten med centrala stan med universitetshuset, Carolina Rediviva, studentnationerna och Gustavianum - Uppsalas äldsta universitetshus från Gustaf den II Adolfs tid. Det vill vi fortsätta göra. Vi tror att det är viktigt för folklivet, stadsbilden och näringslivet att studenter och anställda fortsätter finnas nära centrum.

Universitetet har också under alla år bidragit till Uppsalas stadsbild med sina byggnader, till exempel 1800-talets universitetshus och 1960-talets Ekonomikum.
Uppsala universitet vill fortsätta utvecklas som en del av Uppsala stad.

Blåsenhus är ett område som börjat bebyggas och förr eller senare kommer hela ytan att behöva tas i anspråk.

Några beslut om att fortsätta bygga är inte fattade, däremot pågår flera utredningar om lokalbehov. Vi har tillsammans med Akademiska Hus och i dialog med kommunen börjat ta fram underlag för att kunna inleda en detaljplaneprocess för den fjärde och sista tomten i Blåsenhus, den som ligger i hörnet av Dag Hammarskjölds­ väg och Norbyvägen. Det är en plats mitt i staden Uppsala och mitt i stråket "Kunskapens väg", och vi är väldigt måna om att det som eventuellt ska byggas på denna unika plats också ska passa väl in i miljön.

Vi menar att en byggnad på denna plats bör bli ett hus som på ett genomtänkt och estetiskt sätt förhåller sig till sina närmaste grannar: Uppsala slott, Barockträdgården och Carolina Rediviva.

Samtidigt ska det följsamt passas in i det campus som nu växer fram och där stadens lärarstudenter, psykologistudenter och idrottsintresserade i alla åldrar kommer att befolka och därmed utvidga stadens centrala kärna och knyta samman staden västerut.

Vi befinner oss fortfarande i planeringsstadiet och vill nu bjuda in alla Uppsalabor med intresse för sin stad till dialog om denna plats, Blåsenhus hörn mot staden.

Förr eller senare ska platsen bebyggas och därför vill vi nu i ett tidigt skede öppna för diskussion om hur en byggnad för framtiden skulle kunna tänkas se ut. Läget kräver stor respekt för miljön och ett särskilt ansvar för arkitekturen.

Vi har därför valt ut fyra av Nordens mest välrenommerade arkitektkontor för att hjälpa oss med idéer.

De har varit på besök, vandrat i området och sedan fått uppdraget att fritt gestalta med respekt för den omgivande miljön.

I morgon, lördag, välkomnar vi alla Uppsalabor att titta på arkitekternas skisser och modeller och bjuder sedan tillsammans med Akademiska Hus och kommunens stadsbyggnadskontor in till samtal om universitetet, staden och vad vi tillsammans vill skapa för framtiden på denna plats bakom Slottet.

Ann Fust
universitetsdirektör, Uppsala universitet
UNT 17/4 2009


StPer01.jpg?1337357143500_
Foto: Ange fotograf här

Högtflygande planer. Gårdsplanen skulle lyftas en trappa upp till taken på affärerna i markplanet, skriver Ragnar Bergling. (Bild från AB Vägförbättringars broschyr om kvarteret S:t Per.)

Gör inte om samma misstag

Senaste 30 insändarna>>
Skriv din egen insändare>>

Kontakt                                      

Debattredaktör
e-post: debatt@unt.se
tel: 018-478 12 15

Sportforum

Vill du skriva ett inlägg på UNT:s sportforum?
Mejla till: sportchefen@unt.se
Skriv max 1600 tkn inkl blanksteg. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta texterna.
Sportforum publiceras i lördagstidningen

 

 

Nyheter

Kultur & Nöje

Sport

Seriebloggen

Svart humor på vit bakgrund. Se fler på Isabelle Söders blogg »