Publicerad: 2010-03-07 00:01, senaste uppdaterad: 2010-03-19 08:03
REPLIK. Länsstyrelsen önskar klargöra vilka prioriteringar som ligger till grund för den statliga reservatsbildningen. Vi vill också korrigera några felaktigheter i inläggen Skogen blir ett industrilandskap (UNT Debatt 12/1).
Länsstyrelsen arbete med skydd av skog prioriteras utifrån den regionala skogsstrategin som syftar till att de biologiskt mest värdefulla skogsområdena ska skyddas som naturreservat, biotopskydd eller naturvårdsavtal. Strategin har tagits fram av länsstyrelsen, Skogsstyrelsen och Upplandsstiftelsen i samråd med Naturvårdsverket. Genom att satsa extra på skydd och bevarande av natur i de 19 värdetrakter som beskrivs i strategin ökar vi förhoppningsvis arternas möjlighet till överlevnad och spridning.
En mindre del av de 1 500 hektar skogsmark som vi vill utöka skyddet för i Florarna har lägre skyddsvärde, vilket förklaras av att vi vill åstadkomma praktiska avgränsningar, både för länsstyrelsen som ska sköta reservatet och för markägaren som ska bruka skogen på återstående mark.I övrigt utgörs en stor del av dessa 1 500 ha av myrmark som vi är ålagda att långsiktigt skydda. Det är således inte 1 500 ha produktiv skogsmark som skyddas utan även en stor del impediment, och de sistnämnda räknas inte in i arealmålet.
Att vi saknar resurser för att bilda nya reservat är fel. I början av 2009 hade vi 40 nya skogsreservat på gång, 20 av dessa ska bli klara mellan 2009 och första kvartalet 2011.Under 2009 bildades sju reservat vilket innebär att det finns 124 statligt bildade naturreservat i länet. Målet för 2010 är att bilda 10 nya reservat. För närvarande har 5 761 av arealmålets 9 600 ha produktiv skogsmark skyddats i vårt län. Avgörande för om vi ska nå arealmålet är att vi erhåller medel för markinlösen vilket är en politisk fråga och ingenting som länsstyrelsen rår över.
Naturskyddsföreningen ifrågasätter oss för att vi låtit några tilltänkta skogliga naturreservat förvandlas till frivilliga skyddsområden.
Det som har hänt är att markägaren har klassat kärnområdena som nyckelbiotoper, vilket innebär att de har en påtagligt högre status än andra frivilliga avsättningar. Vi kan konstatera att mycket arbete återstår om vi ska bibehålla den biologiska mångfalden i vår natur. Det krävs att miljö- och naturvårdsarbetet prioriteras politiskt och det krävs en ökad förståelse, ett ömsesidigt förtroende och ett gott samarbete mellan myndigheter, kommuner, markägare och naturvårdsorganisationer på såväl nationell som på regional nivå. Vi bidrar gärna till ett sådant samarbetsklimat.
Lennart Nordvarg
naturvårdsdirektör, chef naturmiljöenheten
Karin Wiklund
reservatshandläggare
länsstyrelsen i Uppsala
UNT 7/3 2010