Publicerad: 2010-12-22 00:00
Läs upp

Uppsala är inte Manhattan

Både Teddy Brunius artikel (16/12) och Inger Sjöbergs (19/12) indikerar en alltför långtgående symbios mellan byggherre och kommun. Jag föreslår att den aviserade speakers corner kommer till flitig användningen för en kanon med det direkta budskapet till Liv Hahne: Uppsala är inte Manhattan! Det skriver juristen Hans G Eriksson.

Förändringen av Uppsalas bebyggelse och strategin för att möta det ökade inflyttningstrycket är återkommande ämne på tidningens opinionssidor. Flera debattörer framhåller skyddsintresset i historiska och estetiska värden medan andra mer eller mindre befria­de från sådana farthinder betonar pragmatiska hänsyn.

Det unika med Uppsala utmanas av en hybris att ge Slottets och Domkyrkans genuina miljö en stilfrämmande storstadsnimbus.

Jag menar att ekonomiska intressen har en betydligt större betydelse än vad som kommer fram i debatten.

När Julius Kahn introducerade metoden att bygga skyskrapor i armerad betong vid förra sekelskiftet kunde de höga markpriserna på Manhattan fördelas på en betydligt större byggnadsyta. Ivar Kreuger tog med sig metoden från sin tid som byggnadsingenjör i USA och lät Kreuger & Toll Byggnads AB uppföra Myrstedt & Stern på Kungsgatan i Stockholm som förs­ta byggnad i Sverige (1908) med den nya tekniken.

Med Lindénkranen i slutet av fyrtiotalet medgavs ett mer rationellt byggande, vilket påverkade­ de större byggnadernas höjd och gruppering. Inför valet 1966 var ett minskat bostadsbyggande det stora debattämnet. Klassiskt är Tage Erlanders svar till ”de tre O:na” (Orup, Ortmark och Olivecrona) på frågan vilket råd han skulle ge ett ungt bostadssökande par: att de skulle ställa sig i bostadskön. I miljonprogrammet från mitten av sextiotalet formades byggnaderna utifrån de politiska och ekonomiska förutsättningarna för en snabb lösning av bostadsbristen.

Det är naturligtvis ofrånkomligt att ekonomiska realiteter hos byggherrar och kommuner påverkar utformningen av byggnader och markplanering.

Men både Teddy Brunius artikel (16/12) och Inger Sjöbergs (19/12) indikerar en alltför långtgående symbios mellan byggherre och kommun.

Hänsyn till värden utöver det pekuniära framstår som helt ovidkommande. Cecilia Wikström har ivrat för en litteraturkanon.

Jag föreslår att den aviserade speakers corner kommer till flitig användningen för en kanon med det direkta budskapet till byggnadsnämndens ordförande Liv Hahne (M): Uppsala är inte Manhattan!

Hans G Eriksson
jurist
UNT 22/12 2010



Kommentarer till artikeln
Ett avlägset land bortom hav
Jag har liksom många andra besökt både Hallunda och Manhattan och tycker mig kunna skönja skillnader "i flera plan". Debatten om hushöjd i Uppsala utgår från myter om stora städers gestaltning snarare än verkligheten. Undrar om inte svensk stadsbyggnadskonst ligger i träda, eller kanske snarare sänkt i permafrost. Hoppas icke evig.
Lars Sundström, 26 dec 2010 kl 18:40
Högt och lågt i byggnadsnämnden
Stefan Hanna, jag föreslår en specialdestinering av ditt julevangelium till allianskollegan i byggnadsnämnden.

Vänliga julhälsningar och en eloge för ditt engagemang
Hans G Eriksson, 24 dec 2010 kl 11:59
Vackra hoghus i ytterstadsomraden
I Centerpartiets valrorelse och i vart politiska program framgar det tydligt att vi ar positiva till att fler vackra hoghus byggs i stadens ytteromraden.

I ratt miljo finns manga fordelar med vackra hoghus. Inte minst faktumet att manga fler bostader kan byggas pa en begransad areal. Sa kan vi snabbare mota efterfragan pa bostader samtidigt som vi minimerar anvandingen av vara gronytor och akermarker. Tatare samligar av boende okar ocksa mojligheten till annu battre kollektivtrafiklosningar. Sjalvfallet skall manga alternativa bostadsformer erbjudas, inte minst hus pa landsbygden.

Ett 14 vaningar hogt hus i centrala Uppsala, och i Blasenhusomradet ar inte lampligt. Da maste det vara en byggnad som bade passar in och som blir ett kulturellt landmarke som vi alla ar stolta over.
Stefan Hanna, 23 dec 2010 kl 15:25
Ekonomiska incitament
alternativt incitament som gynnar alla "Knutssonska uppsalakatter".

Klart att uppgörelser inom den byggpolitiska partnerskapskretsen medför olägenheter för utomstående.

Att det är ett brott mot opartiskhetslagen struntas i.
Nils-Erik Forsberg, 22 dec 2010 kl 12:46
Ett försök till förklaring
Jag tillstår att jag inte är pedagog. Det debatteras
byggnadsstilar och stadsmiljö. Ofta ges intrycket att det handlar om tycke och smak. Jag menar att det mer än som brukar framgå handlar om ekonomi och den symbios mellan byggföretag, byggherre och kommun som skiner igenom i vissa projekt som i sämsta fall får något av stil- och miljöförakt över sig.

När jag läste aktiebolagsrätt reagerade jag på det återkommande uttrycket Kreugerkoncernen. Kreuger dog 1932. I då gällande ABL från 1910 saknas koncernbegreppet. Det infördes som först med 1944 års ABL med Kreuger som tillskyndare. Jag har tittat närmare på Kreugers verksamhet och frapperats av hans avtryck på en mängd områden. Det är mer juridik än man kan tro.

"Undertecknaren bör helst ha en titel" enligt UNTs debattvillkor.

Hans G Eriksson, 22 dec 2010 kl 12:28
Oklart
Vart Hans G Eriksson egentligen vill komma med sin artikel är aningen oklart. Naturligtvis finns det ekonomiska incitament bakom all form av byggnation, och inget seriöst byggprojekt klarar sig utan den dimensionen.

Författaren antyder också att byggherren har en för nära koppling till kommunen, eller mer specifikt till politikerna. Det är i sig väldigt skrämmande, men det är samtidigt det enda sättet för att få sin vilja igenom i en stad som annars präglas av långbänkar och ständiga "akademiska" protester.

Vad som också är oklart är vad Erikssons titel gör för att stärka artikeln, när argumentationen lämnar de juridiska aspekterna utanför.
Eric Thärnström, 21 dec 2010 kl 23:26
StPer01.jpg?1337357143500_
Foto: Ange fotograf här

Högtflygande planer. Gårdsplanen skulle lyftas en trappa upp till taken på affärerna i markplanet, skriver Ragnar Bergling. (Bild från AB Vägförbättringars broschyr om kvarteret S:t Per.)

Gör inte om samma misstag

Senaste 30 insändarna>>
Skriv din egen insändare>>

Kontakt                                      

Debattredaktör
e-post: debatt@unt.se
tel: 018-478 12 15

Sportforum

Vill du skriva ett inlägg på UNT:s sportforum?
Mejla till: sportchefen@unt.se
Skriv max 1600 tkn inkl blanksteg. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta texterna.
Sportforum publiceras i lördagstidningen

 

 

Nyheter

Kultur & Nöje

Sport

Seriebloggen

Svart humor på vit bakgrund. Se fler på Isabelle Söders blogg »