Publicerad: 2010-01-17 00:01, senaste uppdaterad: 2010-03-30 09:03
Människor bosätter sig och stannar kvar i regioner med en stor och varierad arbetsmarknad, på platser med god välfärd och service, med rikt fritids- och kulturutbud, med närhet till natur och med utpräglade kulturvärden. Företag utvecklas där de finner goda möjligheter att hitta nya medarbetare med rätt kvalifikationer, har lätt att nå till sina marknader och finner ett gott företagsklimat.
Två typer av regioner har visat sig uppfylla dessa förutsättningar bättre än andra de senast två decennierna: storstadsregioner och regioner med specialiserat näringsliv med tillräcklig bredd och djup. Uppsala tillhör båda kategorierna - det gör Uppsala unikt och det förklarar befolkningsökning 2009 på 4 000 (+2 procent) - mitt under en brinnande lågkonjunktur. Under 2009 har två stora samråd om Uppsala i framtiden genomförts eller påbörjats. I samrådet om en vision för Uppsala utryckte Uppsalaborna stora förväntningar på en grön och kollektivtrafiktät stad med "puls". Bilden stärktes av en mätning av inställningen till Uppsala, som visade att Uppsalaborna uppskattade en stad med mer bostäder och mer liv men med bevarade natur- och kulturvärden.
Hur ska då framtidens Uppsala möta det starka trycket från omvärlden och samtidigt Uppsalabornas förväntningar?
Samrådshandlingen visar en föreslagen huvudinriktning: kompakt och grönt. Kan det förenas? Mitt svar är ja - om vi gör rätt.Figuren visar en karta med Uppsala lagd över Stockholm i samma skala. Kartan visar till exempel att Gränby ligger vid Lidingöbron, Stenhagen i Bromma och Gottsunda i Älvsjö.
På samma yta som i Uppsala ryms i Stockholm fyra gånger så många människor. Och Stockholm uppfattas sannerligen inte ha brist på parker och rekreationsområden.
Bilden förstärks av att Malmö - som går under beteckningen Parkernas stad - har en grönyta som är en åttondel av Uppsalas som andel av stadens yta.Hur kan detta gå ihop med människors upplevelser? Avgörande enligt aktuell forskning är att parker och grönytor håller hög kvalitet, är lätt tillgängliga avståndsmässigt och lätta att hitta till. Ska stadsläkningen lyckas och ytterligare 50 000 invånare rymmas i ett än mer attraktivt Uppsala måste stadens parker och offentliga rum rustats upp och sköts mer intensivt. Det gäller både större parker med ett bredare och mer varierat innehåll och mindre parker i anslutning till bostäder, förskolor, skolor och vårdinrättningar.
"Friområden" mellan tidigare bebyggelseområden tillkomna under olika epoker måste omgestaltas och kompletteras med såväl bebyggelse och gator som park och fritidsfunktioner.
Dessa områden är mer mellanrum än park och måste med andra ord omvandlas till stadsrum med rekreativa och sociala funktioner som lek och uteaktiviteter, stadsodling, lärande, möten eller enbart rofylldhet.De gröna områdena har avgörande betydelse för stadens hållbarhet. Det gäller i ett socialt och folkhälsoperspektiv men också för biologisk mångfald, för ren luft och för att minska klimateffekter. Och detta kan förenas med en intensivare stad med mer liv mellan husen!
Carl-Johan Engström
planeringsdirektör, kommunledningskontoret
Uppsala kommun
adjungerad professor KTH i regional utveckling
UNT 16/1 2010