I takt med att Uppsala förvandlas från stor småstad till liten storstad behövs fler bostäder. Det är nödvändigt om Uppsala skall fortsätta vara en attraktiv stad med tillväxt. Att staden växer ses också av de flesta som positivt och kommunfullmäktige har beslutat om en ny översiktsplan där ramarna anges för hur utvecklingen skall ske. Men inom de ramarna finns förstås utrymme för diskussioner.
Folkpartiets anser att Uppsala kan och bör förtätas, men vi vill inte tumma på principen om att det alltid ska finnas parker i anslutning till bostadsområden.
Folk vill kunna gå ut där man bor så behovet av grönytor måste tillgodoses i stadens omvandling, både mindre ytor i anslutning till bostäder och större grönområden på lite distans. Tankarna och trenderna inom nyproduktionen av bostäder är i dag fjärran från de monotona miljonprogramsområden som vi ser i många svenska städer. Men alla miljonprogramsområden saknar inte grönska. Gottsunda är till exempel med sin för tiden typiska arkitektur ett mycket bra område med rikligt med grönytor mellan husen och närhet till strövområdena Gottsundagipen och Hågadalen.
Det är kommunens uppgift att se till att det finns grönområden, strövområden och parker.
Folkpartiet anser att Uppsala därför behöver en ny parkplan där det fastställs vad som skall gälla i bostadsområden. Vid nybyggen borde det alltid vara självklart att kommunen på ett tidigt stadium planerar in grönytor och parker.
Exakt var i det enskilda kvarteret grönytan skall vara avgörs av de förutsättningar som finns på platsen. Det är också centralt att parker som är avsedda för allmänheten uppfattas som tillgängliga. Målet bör vara att områden som bebyggs skall innehålla välhållna parker med möjligheter till både lek och rekreation. Folkpartiet kommer att verka för att den ambitionen inte försummas.
Den rådande principen om förtätning av staden kommer inte att räcka om staden växer så snabbt och kraftigt som vi tror. Då måste staden också byggas utåt, och vi anser att det då är viktigt att nybyggda områden har naturliga samband med tidigare bebyggelser.
Så har inte varit fallet tidigare decennier, då nya bostadsområden ofta placerats en bit ifrån befintlig bebyggelse utan några givna anslutningar. Det har skapat problem som tar lång tid att rätta till. Rutnätsstadsplanen från 1600-talet kan med fördel användas i nya bostadsområden. Så har skett till en del i Industristaden och det bör beaktas särskilt i framtida planläggning inom stadsgränsen.
En uppbyggnad i kvarter ger mer stadskänsla och sammanhang i upplevelsen av den nya bebyggelsen.
Uppsala är känt för sin siluett: Slottet och kyrkan på slätten. Av hävd har byggnader i Uppsala inte varit högre än Slottets sockel, vilket gör att man från flera håll på långt avstånd kan se Domkyrkan och Slottet, bland annat från E4, strax söder före avfarten in mot staden och norr om staden från gamla E4. De här så kallade siktlinjerna är förstås viktiga att bevara. Det är också viktigt att inte fördärva siktlinjen inne i centrum mot Domkyrkan och Slottet.
Med detta i åtanke är det ändå möjligt att låta husen resa sig några våningar till där det inte stör sikten. Rätt utformat är högre hus inte störande vare sig för dem som bor och vistas där eller för siluetten.
Högre hus byggs nu bland annat på gamla Cementgjuteriet, där de inte fördärvar någon siktlinje in mot Domkyrkan. Byggnaderna kan bli ett antal våningar högre än vad vi är vana vid, utan att intrycket förskräcker. Polishuset och Uppsala konsert- och kongress är kanske mer välkända och spektakulära exempel på att högre hus accepterats på senare år.
Under de senaste 25 åren har vi gradvis sett staden växa och föryngras. Och det har blivit bra både för kommunens invånare och för näringslivet. I dag är Uppsala en av de mest expansiva kommunerna i landet med lägst arbetslöshet och hög takt på bostadsbyggandet.
Folkpartiet vill se Uppsala fortsätta växa. Vi vill att staden byggs såväl inåt som uppåt och utåt, med parker och bibehållna siluetter.
Mohamad Hassan
kommunalråd (FP)
Cecilia Hamenius
kommunstyrelsen (FP)
UNT 8/8 2010