Publicerad: 2010-08-08 00:00
Läs upp
Finn Malmgrens park i Uppsala.
Foto: Jörgen Hagelqvist
Laddar...

Uppsala behöver en parkplan

Vi vill att staden byggs såväl inåt som uppåt och utåt, med parker och bibehållna siluetter. Alla nya områden skall ha parker med möjligheter till lek och rekreation. Det skriver Mohamad ­Hassan och Cecilia Hamenius.

I takt med att Uppsala förvandlas från stor småstad till liten storstad behövs fler bostäder. Det är nödvändigt om Uppsala skall fortsätta vara en attraktiv stad med tillväxt. Att staden växer ses också av de flesta som positivt och kommunfullmäktige har beslutat om en ny översiktsplan där ramarna anges för hur utvecklingen skall ske. Men inom de ramarna finns förstås utrymme för diskussioner.

Folkpartiets anser att Uppsala kan och bör förtätas, men vi vill inte tumma på principen om att det alltid ska finnas parker i anslutning till bostadsområden.

Folk vill kunna gå ut där man bor så behovet av grönytor måste tillgodoses i stadens omvandling, både mindre ytor i anslutning till bostäder och större grönområden på lite distans. Tankarna och trenderna inom nyproduktionen av bostäder är i dag fjärran från de monotona miljonprogramsområden som vi ser i många svenska städer. Men alla miljonprogramsområden saknar inte grönska. Gottsunda är till exempel med sin för tiden typiska arkitektur ett mycket bra område med rikligt med grönytor mellan husen och närhet till strövområdena Gottsundagipen och Hågadalen.

Det är kommunens uppgift att se till att det finns grönområden, strövområden och parker.

Folkpartiet anser att Uppsala därför behöver en ny parkplan där det fastställs vad som skall gälla i bostadsområden. Vid nybyggen borde det alltid vara självklart att kommunen på ett tidigt stadium planerar in grönytor och parker.

Exakt var i det enskilda kvarteret grönytan skall vara avgörs av de förutsättningar som finns på platsen. Det är också centralt att parker som är avsedda för allmänheten uppfattas som tillgängliga. Målet bör vara att områden som bebyggs skall innehålla välhållna parker med möjligheter till både lek och rekreation. Folkpartiet kommer att verka för att den ambitionen inte försummas.

Den rådande principen om förtätning av staden kommer inte att räcka om staden växer så snabbt och kraftigt som vi tror. Då måste staden också byggas utåt, och vi anser att det då är viktigt att nybyggda områden har naturliga samband med tidigare bebyggelser.

Så har inte varit fallet tidigare decennier, då nya bostadsområden ofta placerats en bit ifrån befintlig bebyggelse utan några givna anslutningar. Det har skapat problem som tar lång tid att rätta till. Rutnätsstadsplanen från 1600-talet kan med fördel användas i nya bostadsområden. Så har skett till en del i Industristaden och det bör beaktas särskilt i framtida planläggning inom stadsgränsen.

En uppbyggnad i kvarter ger mer stadskänsla och sammanhang i upplevelsen av den nya bebyggelsen.

Uppsala är känt för sin siluett: Slottet och kyrkan på slätten. Av hävd har byggnader i Uppsala inte varit högre än Slottets sockel, vilket gör att man från flera håll på långt avstånd kan se Domkyrkan och Slottet, bland annat från E4, strax söder före avfarten in mot staden och norr om staden från gamla E4. De här så kallade siktlinjerna är förstås viktiga att bevara. Det är också viktigt att inte fördärva siktlinjen inne i centrum mot Domkyrkan och Slottet.

Med detta i åtanke är det ändå möjligt att låta husen resa sig några våningar till där det inte stör sikten. Rätt utformat är högre hus inte störande vare sig för dem som bor och vistas där eller för siluetten.

Högre hus byggs nu bland annat på gamla Cementgjuteriet, där de inte fördärvar någon siktlinje in mot Domkyrkan. Byggnaderna kan bli ett antal våningar högre än vad vi är vana vid, utan att intrycket förskräcker. Polishuset och Uppsala konsert- och kongress är kanske mer välkända och spektakulära exempel på att högre hus accepterats på senare år.

Under de senaste 25 åren har vi gradvis sett staden växa och föryngras. Och det har blivit bra både för kommunens invånare och för näringslivet. I dag är Uppsala en av de mest expansiva kommunerna i landet med lägst arbetslöshet och hög takt på bostadsbyggandet.

Folkpartiet vill se Uppsala fortsätta växa. Vi vill att staden byggs såväl inåt som uppåt och utåt, med parker och bibehållna siluetter.

Mohamad Hassan
kommunalråd (FP)
Cecilia Hamenius
kommunstyrelsen (FP)
UNT 8/8 2010



Kommentarer till artikeln
Lämna 70-talsplaneringen
Uppsala behöver mer av ett fungerande gatunät. Det är som att man inte är så villig att anlägga gator, kanske av besparingsskäl. Stan blir trist och stora områden oåtkomliga om man inte öppnar upp för kommunikation. Jag tror faktiskt även parkområden skulle bli bättre utnyttjade om man tänkte på framkomligheten lite mer. På vissa håll kan man förstås önska sig lite större parker med väglöst land som t.ex. Kronparken, men generellt görs kvarteren för stora i Uppsalas nybyggda områden.
Lars Sundström, 13 sep 2010 kl 0:01
Äntligen en strategi
Det känns betryggande att Folkpartiet äntligen kommit fram till vad man tycker i stadsbyggnadsfrågor, speciellt då man haft den ansvarsposten i snart fyra år. I fallet Seminarieparken hade man tydliga problem när man bytte åsikt mitt under informationsmötet. Vill man att det ska byggas mer så krävs en större politisk stabilitet.

Miljöpartiet å sin sida får gärna komma med en "byggplan" där man talar om var man FÅR bygga någonstans. En ny stadsplan, kanske?
Eric Thärnström, 09 aug 2010 kl 0:11
Vad roligt
I det rödgröna förslaget till kommunens budget och inrikning för de kommande åren hade vi med förslaget om en parkplan. Förslaget röstades ned av Folkpartiet och de övriga allianspartierna i Kommunfullmäktige i juni i år. Så trevligt att de nu bytt åsikt. Vi behöver verkligen rädda och utveckla Uppsalas parker!
/Maria Gardfjell, kommunalråd Miljöpartiet
Maria Gardfjell, 08 aug 2010 kl 22:03
En ny stadsplan
Uppsala behöver en ny stadsplan av traditionell rutnätstyp, med riktiga kvarter och riktiga parker istället för spridda gräsplättar och skogsdungar. Med en sådan på plats bör det sedan gå att snabba upp behandlingen av detaljplaner inom stadsplanen, utan att fastna i detaljer och överklaganden. Nej-sägandet kan också minimeras när det redan från början är klart att staden ska växa och hur den kommer göra det.

Angående silhuetten är det viktigt att komma ihåg att det behövs variation i bebyggelsens höjd för att man alls ska kunna kalla det för silhuett!
Klas Ingesson, 08 aug 2010 kl 12:49
Mycket bra och välbalanserat!
FP visar att det finns en tydlig stadsplaneringslinje placerad mellan Liv Hahnes (M) linje att exploatörerna ska få bestämma och nimbyisternas "NEJ" till så gott som varje nybyggnation.

Bra att FP tar upp förtätning och att detta inte är detsamma som att parker och grönområden byggs bort. Vid förtätningen är det som man indikerar dock bra att ha en tydlig parkplan. FP var ju med att i sista sekund rädda Seminarieparken från NCCs tokiga förslag.

För övrigt, tryck gärna på den arkitektoniska utformningen - det behövs en plan för byggnadsestetik som hindrar slentrianmässig nyfunkis. Se till att Uppsalas alla olika stadsmiljöer än mer än idag kan beskrivas med ord som inspirerande, imponerande, häftig, knasig, harmonisk, historisk, kosmopolitisk, annorlunda, avkopplande, myllrande, ...
Henrik Ottosson, 08 aug 2010 kl 11:05
StPer01.jpg?1337357143500_
Foto: Ange fotograf här

Högtflygande planer. Gårdsplanen skulle lyftas en trappa upp till taken på affärerna i markplanet, skriver Ragnar Bergling. (Bild från AB Vägförbättringars broschyr om kvarteret S:t Per.)

Gör inte om samma misstag

Senaste 30 insändarna>>
Skriv din egen insändare>>

Kontakt                                      

Debattredaktör
e-post: debatt@unt.se
tel: 018-478 12 15

Sportforum

Vill du skriva ett inlägg på UNT:s sportforum?
Mejla till: sportchefen@unt.se
Skriv max 1600 tkn inkl blanksteg. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta texterna.
Sportforum publiceras i lördagstidningen

 

 

Nyheter

Kultur & Nöje

Sport

Seriebloggen

Svart humor på vit bakgrund. Se fler på Isabelle Söders blogg »