Nu hämtar många Uppsalabor fram cykeln från källaren efter vintern. Andra har Nu Nu hämtar många Uppsalabor fram cykeln från källaren efter vintern. Andra har cyklat sig igenom vinterns snöslask och osopade cykelbanor. Att så många i Uppsala väljer cykeln är glädjande, men vi har mycket kvar att göra för att förenkla för cyklisterna och för att öka trafiksäkerheten.
Cykling är miljövänligt och bra för hälsan. Cyklar tar mindre plats än bilar, låter mindre och orsakar mindre utsläpp och färre allvarliga olyckor. Enligt Uppsala kommuns hållbarhetsbokslut för 2010 är hela 60 procent av bilresorna i Uppsala kortare än fem kilometer och 37 procent är kortare än tre kilometer. Det är resor som i stor utsträckning skulle kunna ske med cykel.
Miljöpartiets mål är att Uppsala ska bli Sveriges bästa cykelstad och att cykeltrafiken ska fördubblas fram till 2020. I den här artikeln presenterar vi hur vi vill nå dit.
För bilister har det länge funnits ett sammanhängande väg- och gatunät som är anpassat efter trafikens hastighet och trafikvolym. Som bilist är man van vid jämn standard, fungerande vägvisningar, parkeringsplatser, bensinstationer och andra faciliteter som är utformade för bilismens behov. Som cyklist kan man i dag inte förvänta sig samma service.
Vi anser att Uppsalas trafikplanering måste skifta fokus och prioritera trafikslag som minskar oljeberoendet och förbättrar hälsan. Den viktigaste åtgärden är att bygga ut ett sammanhängande nät av snabb-cykelstråk med hög standard. Uppsalas
cykelvägnät måste tillgodose ett ökat behov av såväl snabb som maklig cykling.
Snabbcykelstråken ska erbjuda trafiksäker cykling på cykelbanor som är skilda från fotgängarna och biltrafiken alternativt tydligt markerade cykelfält. Snabbcykelstråken ska planeras så att cykeltrafiken ges företräde före biltrafiken. Trafikljusen ska regleras så att en grön väg för cyklister skapas. Snabbcykelstråken ska anpassas för snitthastigheter på över 20 kilometer i timmen.
Vi föreslår att sådana snabbcykelstråk i ett första steg byggs till City/Resecentrum från Gottsunda/Sunnersta, Flogsta/Stenhagen/Luthagen, Sävja, Storvreta, Årsta/Östra och Sala backe/Fålhagen. Snabbcykelstråken, liksom övriga cykelbanor, ska erbjuda god trafikmiljö för cyklister året runt. Det innebär att cykelbanorna måste ges högre prioritet vid snöröjning än i dag. Det tunna lager med snömodd som inte är något problem för en bilist är ett stort hinder i hjulet för en cyklist.
För att underlätta för cyklisterna föreslår vi att Uppsala kommun tar fram en digital cykelkarta med cykelreseplanerarfunktion, på samma sätt som Stockholms stad har gjort.
På cykla.stockholm.se kan man söka efter den bästa färdvägen mellan två adresser, få utförliga vägbeskrivningar och dessutom få information om sträckans längd, förväntad tidsåtgång i olika hastigheter samt hur stora delar av sträckan som består av cykelväg och hur mycket som är blandtrafik. Kartan indikerar även var det finns cykelpumpar, cykelparkeringar och lånecyklar.
Förutom att det är värdefullt att enkelt att få reda på det bästa sättet att ta sig från A till B, som är huvudpoängen med cykelplaneraren, kan all extrainformation skapa ett mervärde för cyklisterna. Det blir både lite enklare och lite roligare att ta cykeln. Det som behöver göras är helt enkelt att digitalisera cykelvägnätet, koppla samman det med bilvägnätet, samköra det med adresser och information om enkelriktning samt göra all information sökbar med hjälp av en applikation.
Mycket av jobbet är redan gjort, men med en extra insats kan all information bli mer tillgänglig och till större nytta för kommuninvånarna. Att tillhandahålla en digital cykelkarta med en planeringsfunktion är en av flera viktiga insatser som behövs för att göra cykling mer attraktivt.
Ett mycket viktigt led i att öka cykelanvändningen i Uppsala är att göra stora förbättringar i cyklisternas trafiksäkerhet. Den som i dag cyklar i centrala Uppsala är ofta utlämnad till att trängas med bilar, bussar och lastbilar i flerfiliga korsningar. Det är en trafikmiljö som är helt oacceptabel. Vi föreslår att tydligt markerade cykelfiler införs på de större gatorna i city.
I alla korsningar med trafikljus ska så kallade cykelboxar (indragen stopplinje för motorfordon) anläggas och cyklisterna ska ges "förgrönt" ljus vilket dramatiskt ökar trafiksäkerheten för cyklister i korsningar. Genom de mer trafikerade korsningarna ska cykelfälten färgmarkeras för att uppmärksamma bilisterna på att en cykelfil passerar korsningen.
Svängande lastbilar är ett stort säkerhetsproblem för cyklister, då lastbilars förare har dålig sikt. Efter en tragisk dödsolycka i Danmark, där en sexårig cyklist dödades av en svängande lastbil, har det danska cyklistförbundet föreslaget en stopplikt för all tung trafik innan högersväng. Vi anser att det även bör införas i Uppsala för att förbättra trafiksäkerheten.
Uppsalas cyklister är ett hårt prövat släkte. Att hitta en cykelparkeringsplats, där man kan låsa fast sin cykel på ett säkert sätt, i närheten av butiken, caféet, busshållplatsen eller tågperrongen man är på väg till är inte det lättaste.
Därför behöver Uppsala city och Resecentrum fler cykelparkeringsplatser. Vi vill införa en nolltolerans mot borttagna cykelparkeringsplatser på kommunal mark. Om en cykelparkeringsplats tas bort måste den ersättas med en ny i dess omedel-
bara närhet. I Uppsala city måste det dessutom byggas fler användarvänliga cykelparkeringar. Vid Resecentrum måste bygget av ett cykelparkeringshus starta omgående. Detta förslag, som väcktes av Miljöpartiet redan på 1990-talet, har dragits i långbänk alltför länge nu.
Vid Resecentrum föreslår vi även att man bygger om cykelställen så att dessa blir tvåvåningscykelställ, en enkel åtgärd som i princip skulle fördubbla antalet cykelparkeringsplatser vid Resecentrum. Vi föreslår också att man i city inför flexparkeringsplatser, där bilar får parkera under natten och cyklar får parkera på dagtid. Sådana flexparkeringsplatser används med framgång i
exempelvis Köpenhamn.
Johan Lundqvist
ledamot (MP) kommunfullmäktige
Erika Karlénius
2:e v ordf (MP) gatu- och samhällsmiljönämnden
UNT 10/4 2012