Publicerad: 2009-05-23 00:01, senaste uppdaterad: 2010-04-13 02:04
MOTREPLIK. UNT:s debattsida har haft två längre debattinlägg av Kristina Berglund och Anna Nilsén (9/5) respektive Carl Gustaf Spangenberg (13/5). Båda inläggen målar upp en hotbild av utvecklingen framåt, som inte kan hämta stöd i min artikel eller i den verklighet som skapats under 2000-talet.
Bakom min debattartikel står en under hösten genomförd djupintervju av cirka 500 Uppsalabor. En likadan intervju gjordes 2002.Mycket är sig likt i resultaten. Några frågor ger uttryck för en entydig opinionsförändring och det gäller bostadssituationen, som tidigare sågs som ett stort problem men nu framstår som god. Det gäller även utvecklingen i stadskärnan, som nu anses mycket mer attraktiv, även om mer stads- och nöjesliv efterfrågas. Inget av dessa behov från medborgarna har framkommit av debattinläggen.
Diskussionen om visionen för Uppsala 2030 har startat på allvar. Den utställning som under maj står på olika platser i staden och på landsbygden, samråd som genomförs med olika föreningar och intressegrupper, möten med skolklasser etcetera samt de bloggar, twittrar och andra inlämnade synpunkter, vittnar om ett glädjande stort gensvar.
Redan efter drygt två veckor har över 1 100 svar kommit in. De kommer att sammanställas och redovisas i den process som under 2010 ska landa i en antagen översiktsplan för både stad och land. Översiktsplan 2010 ersätter de två nuvarande planerna, den för staden från 2002 och den för landsbygden från 2006. Den nya planen ska också tydligare än tidigare lägga fast inriktningen för hur trafiksystemet ska utvecklas mot 2030.
I oktober kommer kommunstyrelsen att ta ställning till ett förslag till översiktsplan som då går på ut på brett samråd.Den öppna dialog som inletts och pågår har som syfte att ge underlag för den övergripande inriktningen av arbetet framöver. Det finns en rad frågor som ska behandlas i översiktsplanen och som kräver politiska ställningstaganden. Just därför är debatten om Uppsalas utveckling och framförda synpunkterna viktiga, de kommer att ha betydelse för arbetets fortsatta inriktning.
Det gäller till exempel frågor om höga hus i innerstaden. Ska de tillåtas påverka Uppsalas karaktär?Hit hör också betydelsen av stadskärnan i förhållande till externa handelsområden, kollektivtrafiken och stadens sätt att växa, samt de små tätorternas framtid. Min debattartikel från 23/4 ska ses i detta sammanhang. Den bygger på erfarenheterna på vad som hänt efter visionen Uppsala 2020 och de två översiktsplaner som påverkat kommunens utveckling under 2000-talet.
Mitt inlägg var nystarten på debatten om stadens framtid. Den var också replik på en rad inlägg i UNT under 2008, som i närapå samtliga fall uttryckte oro för att staden växte och förändrades.
Paradoxen, och avvägningsproblematiken, är den att genom tillväxt får vi medel att satsa på miljö- och kulturvärden. Utan tillväxt har vi däremot inte råd.Med tillväxt kan vi med stöd av en vision som delas av många skapa förändring som tillför kvalitet. Låt oss forma den med respekt för de värden vi har, men med stolthet och kraft nog att tillföra Uppsala vår tids värden.
Carl-Johan Engström
planeringsdirektör, kommunledningskontoret
Uppsala kommun
adjungerad professor KTH i regional utveckling
UNT 23/5 2005