Från en sjukhussäng på Infektionskliniken på UAS har jag följt debatten om den föreslagna neddragningen av vårdplatserna på nämnda klinik med ca 30 procent.
Det finns en administrativ och politisk organisation för att leda och utveckla sjukhuset och hälso- och sjukvården i Uppsala, men dessvärre tycks den sakna den viktigaste egenskapen i ledarskapet, nämligen förmågan att lyssna!
Brister det i dialogen med alla de som skall genomföra en förändring så kommer den heller inte att lyckas.
Därför vill jag redan inledningsvis konstatera, om man inte orkar läsa hela mitt debattinlägg, att sjukhusledningens förslag till nedbantning av antalet vårdplatser med 30 procent på Infektionskliniken på UAS är helt orealistiskt.
En organisatorisk förändring måste alltid byggas på en saklig nulägesanalys. Finns det en samsyn där så brukar det finnas bättre förutsättningar att komma fram till gemensamma handlingsplaner på hur man skall lösa problemen.
Sjukhusledningen tycks däremot göra som strutsen, stoppa huvudet i sanden och hoppas att allt kommer att lugna ner sig utan denna analys.
Läkarna vid Infektionskliniken med Björn Olsen med flera i spetsen har i flera debattinlägg lyft fram sin syn på nuläget och påtalat det orimliga i det förslag som sjukhusledningen tänker genomföra den 1 februari 2013. Det skulle därför vara intressant för både nuvarande och framtida patienter att få besked från sjukhusledningen om den har samma syn på denna nulägesanalys?
• Demografin förändras med allt fler äldre invånare.
• Befolkningen i Uppsala län ökar.
• Antalet akutbesök ökar varje år med ca 10 procent, vilket skapar en ökad trängsel på akutmottagningar och vårdavdelningar.
• Det blir allt svårare att förse smittsamma patienter med lämpliga vårdplatser.
• En överkonsumtion och felaktig användning av antibiotika under de senaste 70 åren har lett till en ökad antibiotikaresistens.
• Ett ökat resande har bland annat lett till att nya epidemier sprids snabbt och effektivt.
• Årliga återkommande utbrott av virusorsakad magsjuka, vinterkräksjuka, ställer stora krav på infektionsklinikerna och isoleringsrum på sjukhuset blir snabbt en bristvara.
• Smittsamma sjukdomar är en av de få företeelser som allvarligt kan hota verksamheten på ett sjukhus och samhället i stort.
Om sjukhusledningen har samma syn på läkarnas nulägesanalys, hur kan den då lägga fram det förslag som den har gjort?
Sjukhusledningen har 15/12 en replik i UNT, som enligt mig gärna skulle få varit oskriven.´Rubriken är ”Vi måste utveckla vården”, borde vara en självklarhet, motsatsen måste väl ändå vara förfärlig? Att dra ned Infektionsklinikens vårdplatser med 30 procent ser jag snarare som en avveckling.
Slutligen några små tips till sjukhusledningen på hur man skulle kunna utveckla UAS i stället för att avveckla som nu planeras. Detta skulle kunna leda till en ökad patienttillfredsställelse, en ökad patientsäkerhet, en budget i balans och ett stort utrymme för att utveckla verksamheten!
1. Öka vårdplatserna på Infektionskliniken så att man samlar de smittsamma sjukdomarna på ett ställe med ett stort antal isoleringsrum. Att sprida ut infekterade patienter runt hela sjukhuset synes icke vara ett optimalt sätt att få kontroll på smittspridningen.
2. Frigör viktiga läkarresurser genom att låta dem slippa ägna en stor del av sin tid till att försöka finna vårdplatser till sina patienter.
3. Sluta upp med den uppsaliensiska ”navelskådningen” och försök i stället att bli ”Bäst i klassen”. Titta på vad andra landsting gör och har gjort. Kostnaden per vårdinsats i de olika landstingen skiljer sig rejält visar en statistik från Socialstyrelsen och landstingens egen samverkansorganisation, Sveriges Kommuner och Landsting. Inom specialistsjukvården skiljer det 20 procent mellan den lägsta och högsta ”styckkostnaden” och inom primärvården hela 50 procent! Något samband mellan höga kostnader och kvaliteten på vården i de olika landstingen står dock inte att finna. Snarare är sambandet det omvända konstaterar ansvariga på Socialstyrelsen, enligt Dick Kling ordförande i Skattebetalarnas Förening, i ett debattinlägg i UNT 23/12 2012. Merkostnaderna kan heller inte förklaras av enkla strukturfaktorer, som befolkningstäthet, åldersstruktur eller liknande. En rimlig slutsats av detta är att det torde finnas stora möjligheter att åstadkomma god vård till lägre kostnad genom att ta efter dem som lyckats bäst. Här talar vi om många miljoner i en potentiell besparing.
4. Det är farligt att ligga på sjukhus. Varje år drabbas över 100 000 patienter av vårdskador, enligt Socialstyrelsen. Detta motsvarar 630 000 extra vårddygn för hela Sverige, en del torde rimligtvis även falla på UAS. Ett normalt vårddygn lär kosta ca 3 000 kronor, den totala kostnaden skulle då bli ca 2 miljarder. Dels skulle man kunna minska smittspridningen genom åtgärd 1 ovan och dels genom att göra rätt från början slippa dessa extra vårddygn som sjukhusen själva åstadkommer med sina felbehandlingar. Att öka antalet vårdplatser skulle kunna bli självfinansierat om en prioritering av att minska antalet felbehandlingar skulle göras!
Jan Mellberg
Uppsala