Publicerad: 2010-04-10 00:00, senaste uppdaterad: 2010-04-30 11:04
REPLIK. Ledande personer vid våra mest eminenta Akademier ondgör sig på UNT-debatt (11/3) över att Universiteten inte får ut sina forskningsresultat i samhället till medborgarna, till politiker och beslutsfattare beslutsfattare.
Energiskogprojektet vid SLU är ett typexempel på detta problemkomplex. I slutet av 1970-talet fick Professor Gustaf Sirén vid SLU och hans medarbetare i uppgift att utarbeta ett odlingssystem för biomassaproduktion för energiändamål på jordbruks- och skogsmark. I dag finns det ett helt utarbetat, mekaniserat, uthålligt energiskogsbruk med relevant växtmaterial som ekonomiskt kan tävla med alla andra jordbruksgrödor med undantag för sockerbetor.
Men vad hjälper det? Nästan inga lantbrukare är intresserade. Varför inte det då? Jo, för att vi glömde den psykosociala faktorn. Vi fick ut våra produktionssiffror, våra tekniska framgångar, våra metodbeskrivningar, men vi glömde människan som skulle använda våra forskningsresultat.
Vi glömde att vi lanserade något helt nytt, något som bröt mot i stort sett alla tidigare traditioner och vunna erfarenheter. Hur många lantbrukare har inte ställt mig frågan: varför skall jag plantera buskar på min bördiga åkermark, en mark som min far och farfar har odlat vete på i all sin tid och världen svälter? Varför skall vi förbuska åkermark, när våra förfäder för många generationer sedan, med svett och möda gjorde allt för att röja bort buskar och sten från just denna åkermark? Och även om jag lyckats övertyga en del om att världen förändras, så är traditionen så djupt förankrad i folksjälen att brytandet av denna sedvänja är så iögonfallande och så osäker att många tvekar. Dessa psykosociala förhållanden missade vi totalt inom Energiskogsprojektet. Därför är det som det är i dag.
Men inte nog med det, och nu kommer vi till min kvintessens: forskningsresultat skall inte bara publiceras på ett intresseväckande sätt och spridas i samhället, de skall också förstås och accepteras av medborgarna. För tillämpad forskning gäller dessutom att forskarna måste ständigt upprätthålla en mycket aktiv och livlig tvåvägskommunikation med avnämarna.
Lars Christersson
professor emeritus
UNT 10/4 2010