Publicerad: 2010-02-03 00:01, senaste uppdaterad: 2010-04-01 02:04
Med anledning av debattinlägget från Naturskyddsföreningen den 12/1 "Skogen blir ett industrilandskap" där Länsstyrelsens arbete med skogligt skydd ifrågasätts vill vi klargöra vilka prioriteringar som ligger till grund för den statliga reservatsbildningen. Vi vill också korrigera några felaktigheter i debattinlägget.
Länsstyrelsen arbete med skydd av skog prioriteras utifrån den regionala skogsstrategin som antogs 2006 och som syftar till att de biologiskt mest värdefulla skogsområdena ska skyddas som naturreservat, biotopskydd eller genom naturvårdsavtal. Strategin har tagits fram av en arbetsgrupp med deltagande från Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen samt Upplandsstiftelsen i samråd med Naturvårdsverket.
I skogsstrategin beskriver vi 19 så kallade värdetrakter. Genom att satsa extra på skydd och bevarande av natur i dessa trakter ökar vi förhoppningsvis arternas möjlighet till överlevnad och spridning.Skogsstrategin tar också upp ett antal skogstyper som behöver prioriteras i skyddsarbetet på grund av att vi har ett internationellt ansvar för dem eller för att de är underrepresenterade i skyddade områden. Exempel på sådana skogstyper är kalkbarrskogar, större skogsmyrmosaiker och skärgårdsskogar. Samtliga påbörjade naturreservat, ryms inom arealmålet på 9 600 ha.
Naturskyddsföreningen påstår att stora delar av de 1 500 ha skogsmark som vi vill köpa in i Florarnas naturreservat saknar skyddsvärde. Sanningen är att Florarna efter EU inträdet blev klassat som ett Natura 2000-område.Det består av en inre och en yttre zon, där marken i den inre zonen är statligt ägd och marken i den yttre zonen privat- och bolagsägd. Den inre zonen är helt skyddad mot skogsbruk medan reservatsföreskrifterna i den yttre zonen är begränsade och i huvudsak handlar om till exempel dikningsförbud och förbud mot skogsgödsling, det vill säga inget direkt skydd mot skogsbruk.
Florarna omfattar förutom skog också ett mycket stort myrobjekt, vilket vi har i uppdrag att skydda i ett långsiktigt perspektiv. Vi vill nu utöka den inre zonen med cirka 1 500 hektar för att säkra myrskyddet och de nu gällande Natura 2000-habitaten. Det är således inte 1 500 hektar produktiv skogsmark det handlar om utan även en stor del impediment och de sistnämnda arealerna räknas inte in i arealmålet på 9 600 hektar.
I den areal som nu planeras att lösas in i Florarna ingår mycket riktigt en del skog med lägre biologiskt värde och anledningen till att dessa delar inkluderats är att åstadkomma praktiska avgränsningar, både för Länsstyrelsen som ska sköta reservatet och för markägaren som ska bruka skogen på återstående mark.
Påståendet att vi saknar resurser för att bilda nya reservat är också felaktigt. Sanningen är att vi i början av 2009 hade ca 40 nya skogsreservat på gång och att vi jobbar efter en plan som innebär att 20 av dessa ska bli klara under 2009, 2010 och första kvartalet 2011.Under 2009 beslutades om bildande av sju naturreservat vilket innebär att det, när de fyra sista har vunnit laga kraft, finns 124 statligt bildade naturreservat i länet varav 96 förvaltas av oss. Dessutom finns det sju kommunala reservat. Målet för 2010 är att bilda 10 nya reservat.
Nämnas bör också att takten i arbetet med att skydda produktiv skogsmark i länet i förhållande till arealmålet är jämförbar med flertalet andra län i Sverige. Länsstyrelsen i Uppsala är således vare sig sämre eller bättre än merparten av landets länsstyrelser när det handlar om att bilda naturreservat. Vid utgången av 2009 hade 5 761 av arealmålets 9600 hektar produktiv skogsmark skyddats i vårt län. Avgörande för om vi ska lyckas nå arealmålet är att vi erhåller medel för markinlösen vilket är en politisk fråga och inget som Länsstyrelsen rår över.
Det behövs i storleksordningen 180 miljoner kronor för att färdigställa samtliga 33 påbörjade reservat. För 2010 har vi äskat 110 miljoner kronor från Naturvårdsverket men vi vet i dagsläget inte hur mycket pengar vi erhåller. Även år 2009, när vi erhöll 10 miljoner kronor, äskade vi cirka 110 miljoner.
Naturskyddsföreningen ifrågasätter oss slutligen för att vi låtit några tilltänkta skogliga naturreservat i Tierps kommun förvandlas till frivilliga skyddsområden, vilket enligt föreningen har lett till att områdena till största delen av avverkats. I verkligheten har markägaren i dessa områden klassat kärnområdena som nyckelbiotoper vilket innebär att de, för ett FSC-certifierat bolag, har påtagligt högre status än andra frivilliga avsättningar. Länsstyrelsen anser att det frivilliga skyddet är ett viktigt komplement till naturreservat och andra formella skyddsformer
Vi kan konstatera att mycket arbete återstår om vi ska lyckas bibehålla den biologiska mångfalden i vår natur. Det krävs att miljö- och naturvårdsarbetet prioriteras politiskt och det krävs en ökad förståelse, ett ömsesidigt förtroende och ett gott samarbete mellan myndigheter, kommuner, markägare och naturvårdsorganisationer på såväl nationell som på regional nivå.
Vi bidrar gärna till ett sådant samarbetsklimat.
Lennart Nordvarg
naturvårdsdirektör
chef naturmiljöenheten
Länsstyrelsen i Uppsala
Karin Wiklund
reservatshandläggare
länsstyrelsen i Uppsala