Ett öppet och levande landskap är av stor betydelse för invånarnas livsmiljö. Om våra bönder får ekonomiska möjligheter kan de bibehålla de öppna landskapen.
Sveriges försörjningsgrad av vårt livsmedelsbehov uppgår i dag till 50 procent. Resten får vi importera. 1948 var vår försörjningsgrad 100 procent. Antalet bönder sjunker snabbt i Sverige och importen av livsmedel ökar med 1 procent varje år, vilket understryker sårbarheten i livsmedelssystemet
Att exploatera åkermark till vägar, bostäder, köpcentra, industribyggnader och lagerlokaler är oförståeligt ur ett längre hållbarhetsperspektiv. Det är häpnadsväckande att den viktigaste naturresursen inte är skyddad och inte finns med som ett av samhällets miljömål. Alternativ mark finns det gott om. Men ändå är det den bördiga jordbruksmarken som förvandlas till bostäder, köpcentra, vägar och parkeringsplatser.
Forskare menar, att en av landsbygdens framtida utmaningar är maten och var den ska odlas. Det finns ett hot i att tätorten växer, när det går ut över bördig jordbruksmark. Vi kan inte alltid förlita oss på andra länder och att vi skall kunna importera därifrån. Dagens åkermark behövs för matproduktion i framtiden.
Klimatförändringarna kommer enligt tillgängliga källor redan under 2020 talet att avsevärt minska jordbruksproduktionen i världen och tillgången på mat. Odlingar som är beroende av regnvatten kommer att reduceras med cirka 30 procent. Snabbt växande befolkning i världen och stegrad urbanisering gör att svältfaran kommer att öka i många länder, framförallt i utvecklingsländer.
All forskning är viktig nödvändig och skall ligga i framkant men inte på bekostnad av en hotad landskapsvård och livsmedelsproduktion.
Det kommer att uppstå en global livsmedelsbrist. I det läget behöver vi kunna vara självförsörjande och inte helt förlita oss på import, som vi gör nu. Sverige måste satsa mer på jordbruksnäringen än vad som görs i dag och naturresurser måste skyddas från ohejdad exploatering innan det är för sent.
Alf Hanslöf
UNT 30/1 2013