Publicerad: 2011-03-11 00:00
Läs upp
Mikaela Almerud är en av skribenterna.
Foto: Jonas Ekströmer / Scanpix
Laddar...

Vi tar kritiken som en komplimang

När  Alexandra Waluszewski väljer att bemöta våra resultat och slutsatser med allmängiltiga resonemang, blir vårt självklara svar att vi inte kan se att det ena utesluter det andra. Vi tar epitetet "utvärderingskramare" som en komplimang, skriver Svenskt Näringslivs Mikaela Almerud, Anna-Lena Holmström och Emil Görnerup.

REPLIK. Alexandra Waluszewski skriver i en replik till Svenskt Näringsliv (UNT 28/2) att universitetsforskningens uppdrag är att gagna det omgivande samhället. Vi håller helt med, och menar att det just därför är viktigt att kontinuer­ligt utvärdera och mäta hur väl målet uppnås. För det behöver dagens mätmetoder kompletteras. Om det är den uppfattningen som får Walu­szewski att kalla oss på Svenskt Näringsliv ”utvärderingskramare”, tar vi det som komplimang.

För att få fram relevanta data om hur forskningen kommer det omgivande samhället till nytta krävs mer än tillgänglig officiell statistik eller dagens begränsade bedömningar av forskningen och dess resultat. Därför har Svenskt Nä­ringsliv låtit göra en egen undersökning. Resultaten visar att drygt hälften av doktoranderna anser att deras forskning lett till jobb, för dem själva eller någon annan. Var sjätte uppger att deras forskning lett till varor eller tjänster som sedan kommersialiserats i någon bemärkelse. Det är resultatet av vår undersökning som utgör kärnan i vår artikel den 21/2.

När Waluszewski väljer att bemöta våra resultat och slutsatser med allmängiltiga resonemang, blir vårt självklara svar att vi inte kan se att det ena utesluter det andra.

Ett av våra huvudresultat är att kontakten mellan forskarutbildningen och näringslivet brister. Det leder till negativa konsekvenser för såväl den enskilde forskaren som för samhället. En god samverkan ökar de disputerades möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden och leder i större utsträckning till produkter och tjänster som kommersialiseras. Genom att mäta variab­ler som dessa lyfts det omgivande samhällets gagn av forskningen fram som ett viktigt mål och som en relevant aspekt att mäta.

Därför efterfrågar Svenskt Näringsliv incitament för att öka samverkan i forskarutbildningen, liksom en ökad rörlighet mellan akademi och näringsliv.

Det handlar om att skapa bästa tänkbara förutsättningar för de enskilda forskarna att kunna tillgodogöra sig sin kompetens i olika miljöer, liksom för samhället att ta del av, vidareutveckla och kommersialisera de resultat som skapas genom den skattefinansierade universitetsforskningen. Det är för oss svårt att se varför man väljer att argumentera emot det.

Mikaela Almerud
ansvarig högskolefrågor Svenskt Näringsliv
Anna-Lena Holmström
regionchef Uppsala Svenskt Näringsliv
Emil Görnerup
ansvarig forskningsfrågor Svenskt Näringsliv
UNT 10/3 2011



Kommentarer till artikeln
Förtroendet för forskning sjunker
Det skulle inte skada med lite mer ödmjukhet från de grupperingar som nu känner sig träffade av Svenskt Näringslivs artikel. Deras inspel är ett resultat av en undersökning att avfärda detta med en motfråga beträffande vilka disputationsmeriter som finns hos artikelförfattarna känns som ett desperat försök att förminska personerna bakom en relevant frågeställning. Den 15 mars 2011 kan den som följer riksmedia ta del av att förtroendet för den Svenska forskningen sjunker. Kanske modellen är att lyssna, ta till sig och bidra istället för att på klassiskt maner förklara att alla som inte disputerat är idioter det är år 2011 inte 1477 längre. Fortsätt på den inslagna vägen och förtroendet för Svensk forskning kommer fortsätta vika, oavsett disutationsbakgrund eller ej..
Göran Hartmann, 15 mar 2011 kl 7:05
vad vet författarna själva om forskning?
Det vore önskvärt om författarna till den här artikeln redovisar sina egna personliga forskningserfarenheter (är alla disputerade? Är ens någon av författarna det?). Det kan annars bli allmänt tyckande likväl från dessa personer, som omfriserats till "fakta" genom en "utvärdering".

Vem som helst kan inse att en person som doktorerat på ett projekt som är ett samarbete med industrin sannolikt har större chans att få jobb inom industrin. Det behöver man knappast göra en utvärdering för att komma till insikt om. Den som har störst chans att få jobb inom industrin är sannolikt den som varit industridoktorand. Skall alla således bli industridoktorander?

Det vore dags att Almerud, Holmström och Görnerup själva ställer sig frågorna "vad är forskning?" och "vad är utveckling?".
Karl C., 12 mar 2011 kl 12:37
StPer01.jpg?1337357143500_
Foto: Ange fotograf här

Högtflygande planer. Gårdsplanen skulle lyftas en trappa upp till taken på affärerna i markplanet, skriver Ragnar Bergling. (Bild från AB Vägförbättringars broschyr om kvarteret S:t Per.)

Gör inte om samma misstag

Senaste 30 insändarna>>
Skriv din egen insändare>>

Kontakt                                      

Debattredaktör
e-post: debatt@unt.se
tel: 018-478 12 15

Sportforum

Vill du skriva ett inlägg på UNT:s sportforum?
Mejla till: sportchefen@unt.se
Skriv max 1600 tkn inkl blanksteg. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta texterna.
Sportforum publiceras i lördagstidningen

 

 

Nyheter

Kultur & Nöje

Sport

Seriebloggen

Svart humor på vit bakgrund. Se fler på Isabelle Söders blogg »