Publicerad: 2010-01-15 00:01, senaste uppdaterad: 2010-03-30 09:03
En ny översiktsplan för Uppsala kommun ska fastställas under 2010 och är nu ute på samråd. Före 25 januari har vi alla möjlighet att ge synpunkter på detta viktiga dokument.
I planen pekas stora områden av högvärdig åkermark runt Uppsala ut som "Större nya utvecklingsområden" (alltså för bebyggelse) och "intressant för långsiktig expansion". Av Sveriges yta är bara 8 procent åkermark och 50 procent skogsmark.Men Uppsala har till största delen vuxit ut på åkermark, till oproportionerligt stor andel. Är det inte dags att bromsa upp denna typ av exploatering?
Vi lever i en tid då vi i vår vardag mer än någonsin påverkas av händelserna i världen. I dag finns inte längre det som fanns för 150 år sedan. Det finns inga nya "oexploaterade" områden att flytta till när vi känner oss trängda i vår vardagsmiljö.Vi har fyllt upp jorden och dess befolkning fortsätter att stiga. Gränserna för människans exploatering av jorden blir alltmer uppenbara. Av historien vet vi att många kulturer som haft tider av materiellt överflöd nått en punkt då inget längre är självklart.
Handel med livsmedel mellan länder är en vital och nödvändig del av vår existens. En hållbar utveckling, såväl i Sverige som i andra länder, borde enligt vår mening dessutom innebära att det finns förutsättningar för en relativt stor grad av tryggad lokal och regional försörjning av mat, så att vi klarar oss bra också under tider av oro då infrastruktur, ekonomi och liknande inte fungerar tillfredsställande. För att detta ska fungera måste det finnas tillräckligt mycket odlingsbar mark kvar.
Hur mycket åkermark finns det då faktiskt i Sverige och världen, och finns det tillräckligt för att trygga vårt behov av mat i framtiden?Uppgifterna om tillgänglig åkermark tyder på att vi redan i dag måste vara ytterst försiktiga med hur vi hanterar denna typ av mark. Vi börjar se konturerna av en påtaglig brist på åkermark i världen, de återkommande perioderna av matbrist och ökade matpriser runt om på jorden de senaste åren kan vara tecken på detta. En del av åkermarken ska dessutom bidra till det ökande behovet av att producera växter för bioenergi.
Några siffror på mark och befolkning i Sverige och världen: Det går åt 0,41 hektar (ha) för att ge mat åt varje svensk med den levnadsstandard vi har. Det finns i dag 0,30 ha åkermark per person i Sverige (9,2 miljoner människor, 2,7 miljoner ha åkermark).
Vi kan alltså bara föda cirka tre fjärdedelar av vår befolkning från våra svenska jordar. Resten måste vi importera.I världen, som vi ska importera ifrån, finns ännu mindre, endast 0,22 ha åkermark per person (6,7 miljarder människor, 1,5 miljarder ha åkermark). 1960 var den genomsnittliga åkerarealen i världen 0,46 ha per person. Förändringen är drastisk. År 2050 beräknas jordens befolkning ha ökat till 8,9 miljarder.
FN framhåller att oljeprisutvecklingen, klimatförändringarna och osäkerheten kring framtida energiförsörjning gör att alla odlingsmarker måste ges högsta status för bevarande. FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO hänvisar till att världssvälten ökar och med en förväntad klimatförändring, som ger fler översvämningar och en ökad ökenspridning kommer stora odlingsarealer att förloras, vilket ytterligare kommer att försvåra livsmedelsförsörjningen.Det är dags att ta de här tydliga signalerna från vår omvärld på allvar. Förslaget till översiktsplan går åt andra hållet. Utpekade så kallade utvecklingsområden på åkermark har utökats jämfört med tidigare planer.
Om intentionerna fullföljs så försvinner begreppet Uppsala som "staden på slätten" och blir i stället "proppen på slätten". Exploatering av Kungsängen/Hovstallarna skulle betyda ett definitivt ingrepp på den sammanhängande Storslätten mellan E 4:an och Fyrisån.
Exploatering av Stabbyslätten innebär att det sista slättkaraktärsområdet på västra sidan av Uppsala försvinner. Exploatering mellan Bergsbrunna och E 4:an stryper bort den hisnande känsla man i dag upplever då Uppsalaslätten öppnar sig när man kommer körande ut från skogen efter rastplatsen vid Mora stenar.
De uppräknade slättområdena liksom slätten kring Ultunaområdet behövs för en trygg framtid. Det är inte framsynt att offra dem för att länka ihop olika stadsdelar. Priset i form av att ytterligare mark tas ur produktion kan bli högt.Det finns andra alternativa lösningar för framtidens Uppsala vilka då och då förtjänstfullt kommer fram i UNT:s debattforum. Det finns en stor potential att bygga högre och tätare i delar av Uppsala och likväl behålla och utveckla grönstråk och parker.
Och nybyggnation i vissa delar av skogsområden på moränmark, mark som inte går att odla matgrödor på, kan inte vara begränsande i ett land med så mycket skog.
Sammanfattningsvis: I förslaget till översiktsplan är utpekade områden med åkermark som anses vara intressanta för byggnadsexploatering alldeles för stor. Vi efterfrågar försiktighet med den livsviktiga naturresurs som vår nedärvda åkermark utgör.
Ingmar Messing
Susanne Johansson
forskare vid SLU
UNT 15/1