SAMHÄLLETS VÄRDEGRUND. Kommentar till Fredrik Lindners, Anders Martinssons och Svante Nevéus, samt Roland Uhrbergs och Johannes Wibergs, insändare 28/10.
Jag gör ett tankeexperiment: Gud finns inte. Det finns inte någon intelligent designer bakom livet, universum och arterna och människan. Professor Torbjörn Fagerström beskriver Charles Darwins teori som ”en natursyn, enligt vilket allt liv bara är frukten av en oplanerad utveckling, byggd på slumpens skördar, utan mening, syfte eller plan. ... Enligt denna natursyn har livet ingen mening, arter finns inte till för någonting annat än för sig själva och alla arter kommer förr eller senare att dö ut”.

Således har vi en total avsaknad av intelligens och förnuft i en meningslös och planlös värld. Självklart får en sådan världsbild konsekvenser när det gäller värdegrund och värden. Fagerström skriver, att ”enligt denna natursyn ska vi inte förvänta oss att få någon vägledning när det gäller etiska ställningstaganden i olika frågor”.

Men 1948 fick vi en räddningsplanka. Enligt förespråkarna Lindner, Martinsson och Nevéus fick vi då ”en mall för vårt moraliska beteende” i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna.
Jag menar, att det var sent med tanke på människans höga ålder.
Men, menar de tre humanisterna, ”denna okränkbara värdegrund som är oberoende av en gud räcker som värdegrund”. De slår också fast, att ”kraften ligger hos människan”.

Johan Uhrberg skriver samtidigt att ”svårigheten är att efterleva regler och normer”. Ja, så komplicerat kan det vara med värdegrund och värden i en gudlös värld, där naturligt urval och slumpens skördar dikterar villkoren. Det finns ondska och våld i en gudlös värld och den ökar och intar nya områden. Se till exempel våld och skadegörelse i samband med idrottsarrangemang.
Tyvärr finns det även en fascination av ondska och våld och Johannes Wiberg ställer frågan: ”På vilket sätt är våldsfascination ociviliserat?”
Mitt svar är, att det blir inkonsekvent och omöjligt att motverka ondskan och våldet i samhället om man samtidigt fascineras av det som hotar att riva ned det civiliserade samhället.

Det finns religion även i en gudlös värld, men som en evolutionens biprodukt, enligt ateistgurun Richard Dawkins. Religionen beskrivs som ondskans orsak. All ondska och alla krig och all snedvriden syn på exempelvis abort och homosexualitet ”sker i religionens namn”. Och teologi är läran om en Gud som inte finns.
Jag har inte denna världsbild — av rent förnuftsmässiga skäl, därför att talet om värdegrund och värden blir inkonsekvent. Studerar vi däremot kristendomen ställs vi inför både värdegrund och värden ifrån människans ursprung.

Det finns ibland en tendens ifrån humanistiskt håll att dumförklara oss som hyser en annan grundsyn på tillvaron än vad de själva gör. Med förkärlek talar de om ”förnuft och fritt tänkande” med undertonen, att vi andra är oförnuftiga och inte kan tänka fritt. Med det har funnits genom historien och det finns även i dag många skarpa hjärnor som tror på Gud och som omfattar en helt annan grundsyn och som också vet behovet av en objektiv värdegrund — en värdegrund med ett ursprung i det gudomliga. När vi talar om en gemensam värdegrund för vårt samhälle kan dessa människor inte nonchaleras, som om de inte fanns eller genom att dumförklara dem.

Till sist två klarlägganden:
1) Jag förespråkar inte en lagstiftning om en gemensam värdegrund, av den anledningen att jag inte tror på en sådan lagstiftning. Däremot är jag övertygad om, att all lagstiftning, etik och moral, behöver förankras på en objektiv värdegrund.
2) I FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna finns artikel 18, som förklarar varje människas rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. Den stämmer väl överens med en kristen människosyn och den är en bra plattform för en fortsatt värdegrundsdebatt på UNT:s insändarsida. Man behöver inte vara en kristen för att erkänna och uppskatta en kristen människosyn och värdegrund.

Bength Gustafson
Storvreta