Min pappa blev 70. Kirurgerna öppnade hans buk och sydde igen. Inget kunde göras då. Han hade bukhinnecancer. Min vän har samma diagnos och lever i dag tack vare att behandling finns. Tekniken kommer från USA och Sverige är långt framme. Nyligen hölls en stor internationell kongress i Uppsala och två avhandlingar har presenterats i ämnet. Uppsala är i frontlinjen. Genom några pionjärer bryter medicinen och kirurgin ny mark.
De bemöts inte sällan med skepsis. UAS, ett av våra ledande svenska forskningssjukhus gör sig av med dr Haile Mahteme, en engagerad internationell läkarauktoritet gränslöst älskad av sina patienter. Han behandlar patienter från stora delar av Sverige, vilket ger viktiga intäkter till landstinget. Han har dock förhindrats att operera i landstingets regi och måste i stället starta en privat klinik.
Till kliniken remitterar nu andra landsting sina patienter medan Uppsala, som upplåtit lokalerna åt honom, har valt att inte remittera på grund av ”patientsäkerhetsrisker”. Men det är nog risker som en patient nog tar, eftersom dödligheten 100 procent utan behandling är.
Vilken hänsyn tas till patientsäkerheten när Claes Juhlin chef på kirurgen UAS uppmanar i brev till Sveriges kirurgchefer att remittera patienter till 16 kliniker i Europa i stället för Uppsala?
Vilken hänsyn tas till patientsäkerheten när man låter en svårt sjuk patient resa till Sydeuropa och företa en ansträngande hemresa efter en omfattande operation?
Har man tänkt skicka med en tolk för att undvika språkförbistring?
Vem tar hand om eventuella senare komplikationer efter hemresan?
Är detta att ha fokus på patienten?
Kirurgkliniken på UAS borde väl i stället erbjuda sin hjälp om problem skulle uppstå för Mahteme. Nyligen skickades en patient till Danmark där de under operationen insåg att de inte hade kapacitet att hjälpa, sydde igen och skickade hem patienten obehandlad.
Att uppmana kirurgchefer runt om i Sverige att inte sända patienter till Uppsala utan till utländska kliniker, efter att man omöjliggjort verksamheten på sitt eget sjukhus i Uppsala, synes illojalt och orsakad av prestige snarare än patientsäkerhetsskäl. Är det ekonomiskt försvarbart?
Verksamhetschefen skrev till kolleger att Haile Mahteme med kort varsel meddelat att han i sommar ämnar sluta och att man därigenom blir tvungen att lägga ned verksamheten. Det är inte sant eftersom Mahteme hindrats från att bedriva sin verksamhet i landstingets regi. Borde inte landstinget kunna samordna verksamheten och bedriva den inom ramen för den offentliga vården med UAS som bas? Lägg ned den politiska styrningen av sjukvården!
Medicinsk bedömning, kostnadseffektiva beräkningar och konsekvensbedömningar måste överlämnas till experter, inte till politiker och administratörer. Avskaffa landstinget som huvudman för Akademiska sjukhuset.
Karin Maggio
leg.sjuksköterska, Uppsala