KOMMENTAR till Bength Gustafsons inlägg 16/10 och 25/10.
Att samhällets påstådda förfall är en följd av en sekulariseringsprocess förefaller oss minst sagt förbryllande. Korruptionen inom de politiska organen som uppdagats under de senaste veckorna kan givetvis ingen förnuftig människa förespråka. Men att lägga skulden på det sekulära samhället för detta (om det så må vara slarv eller medvetet fusk) är enligt oss som humanister en skev infallsvinkel.

Det sekulära samhället har drivit den sociala utvecklingen framåt då förnuft och fritt tänkande stått i centrum och de mänskliga rättigheterna har använts som mall för vårt moraliska beteende. Det sekulära samhället har bidragit till att ensamma mödrar inte längre föraktas, att homosexuella inte längre stigmatiseras, att klyftorna mellan kvinnor och män minskar och att illegala, osäkra aborter drastiskt har minskat sedan lagändringen 1975. Att Bength Gustafson vill se färre aborter i Sverige är han inte ensam om, det vill vi med. Vi misstänker dock att våra anledningar skiljer sig. Vi vill se att behovet av aborter minskar genom att utbilda unga människor om preventivmedel, inte genom att lagstifta mot kvinnors valfrihet. Därför är Gustafson påstående om att det sekulära samhället är råare mot sina medborgare tandlöst.

Varifrån kommer vår moral? Den objektiva, tidlösa värdegrund som Gustafson efterlyser indikerar att han menar en gudomlig moral. Om den skulle komma från en gud som hade ensamrätt på vad som är rätt och fel, uppstår ett intressant, men ack så komplicerat dilemma: Om gud skulle säga att mord är moraliskt tillåtet, ska vi då följa det därför att gud står bakom påståendet? Eller ignorerar vi guds ord för att vi vet att mord är moraliskt fel?
Då står alltså vår moral över gud, inte tvärtom.

Diskussionen kring guds existens har förts sedan urminnes tider och att påstå att denna gud existerar eller inte är att fara med osanning eftersom det inte finns ett objektivt svar. Eftersom ett objektivt svar saknas, måste en regering förhålla sig neutral till frågor som rör guds existens och inte lagstifta om sådana saker som aborträttigheter, hbt-rättigheter och dylikt med religiös retorik och religiösa argument som grund.
Om nu detta beslutsfattande skulle vara tillåtet förefaller det oss intressant vilken religiös moral Gustafson föreslår att vi ska lagstifta efter? Kristendom? Islam? Hinduism? Scientologi?

Den värdegrund som Gustafson efterlyser existerar faktiskt. Den upprättades 1948 i FN-huset i New York. Deklarationen om de mänskliga rättigheterna etablerar denna okränkbara värdegrund som ett samhälle bör förlita sig på för moraliskt stöd. Dessa rättigheter är formulerade av människor och är därför oberoende av en gud som bestämmer vad som är rätt och fel. Kraften ligger hos människan.

Fredrik Lindner
teol kand-student och medlem i Humanisterna
Anders Martinsson
ordförande i Humanisterna Uppsala
Svante Nevéus
styrelseledamot i Humanisterna Uppsala