Publicerad: 2013-02-04 09:05, senaste uppdaterad: 2013-02-04 09:02
Läs upp

Föräldrafinansierad läxhjälp leder till ojämlikhet

SKOLAN. Jag gick i skolan i Beirut på 1980-talet. Det gick bra för mig i skolan, men många av mina skolkamrater hade problem. Till viss del berodde det på att lärarna inte hann hjälpa alla 40–45 elever som fanns i klassrummet.
Betygen i alla ämnen var viktiga för att man skull komma vidare till nästa årskurs och det var bra om man kunde få hjälp med läxorna, av föräldrar, syskon eller andra. Ingen av oss ville gå om, det var både ett misslyckande och ekonomiskt betungade för våra föräldrar.

Föräldrarna skulle köpa alla skolböcker, pennor och anteckningsblock och en del hade inte råd med allt. Deras barn kunde inte göra obligatoriska uppgifter i vissa böcker. En del barn hade böcker men ingen tid, eftersom de måste jobba vid sidan om skolan för att dryga ut föräldrarnas inkomster. Andra barn fick extra hjälp av lärare hemma som deras föräldrar betalade för. Skolan byggde på att alla föräldrar hade råd.

I Sverige skapade man tidigt ett system för att alla skulle få en utbildning. Även om det började med blygsamma åtgärder som obligatorisk folkskola i mitten av 1800-talet har vårt utbildningssystem utvecklats och skapat den välfärd som Sverige är känt för. Liberaler och socialdemokrater var tidigt ute för att säkerställa det.
Utbildning är i dag, från förskola till universitet, en möjlighet för alla. Varken etnisk bakgrund eller klass ska få hindra någon från att utbilda sig. Ser man till resten av världen är det ingen självklarhet och därför är det något vi måste slå vakt om.

Mot den här bakgrunden blir jag ledsen när jag hör att regeringen föreslår att rut-avdragen även ska omfatta läxhjälp till gymnasieelever. Jag är för rädd att utvecklingen i Sverige går åt fel håll, så att vi får ett system som liknar det jag minns från Beirut.
Risken är stor att rut-avdraget för läxhjälp på gymnasiet leder till att skolorna börjar förlita sig på föräldrafinansierad läxhjälp i stället för att detta ordnas inom skolans ordinarie verksamhet.

Inget hindrar heller att det även införs på grundskolan och då får vi verkligen en situation där människor i Sverige inte längre har jämlika utbildningsmöjligheter. Samhällen blir inte starka och dynamiska om klyftorna inom befolkningen är stora. För att minska klyftorna måste alla ges möjlighet till utbildning.
Utbildning är ett frihetsprojekt. Utbildning ger en människa frihet att kunna bestämma över sitt liv!
Det är bra med rut och rot. Men jag tycker inte att läxhjälp ska ingå i det! Hur jag än vrider och vänder på reformen ser jag inga positiva effekter, annat än att det skapas en del jobb. De pengar som reformen kostar borde gå till att förbättra skolorna i stället för att sponsra läxhjälp.

Mohamad Hassan (FP)
kommunalråd, Uppsala



Linda Eskilsson (MP) är en av artikelns författare.
Linda Eskilsson (MP) är en av artikelns författare.

Därför säger vi ja till folkinitiativet

Senaste 30 insändarna »
Skriv din egen insändare »

Kontakt                                      

Debattredaktör:
Maria Ripenberg
e-post: debatt@unt.se
tel: 018-478 11 94

Sportforum

Vill du skriva ett inlägg på UNT:s sportforum?
Mejla till: sportchefen@unt.se
Skriv max 1600 tkn inkl blanksteg. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta texterna.
Sportforum publiceras i lördagstidningen

Mest kommenterade blogginlägg

 

 


 

Seriebloggen

Svart humor på vit bakgrund. Se fler på Isabelle Söders blogg »