KOMMENTAR på Carl Lindbergs inlägg 22/2.

SKOLAN. Lindbergs andra inlägg tycker jag bekräftar Hans G Erikssons och Lotta Ekholms kommentar om att han är fientligt inställd till valfrihet inom skolan.
Det sägs att det är lätt att välja önskad argumentation baserad på statistik. Ett annat sätt att uttrycka detta på är att säga att det finns lögner, förbannade lögner och statistik.
Möjlighen har jag missat något när jag snabbt gick igenom berörda statistik från Skolverket, som jämför kommunala skolor med fristående, men jag finner ingen fotnot om hur man har försökt göra statistiken mer jämförbar om man korrigerar för de senare årens stora invandringskullar och deras garanterade relativt stora påverkan på skolresultaten.
Inte heller hittar jag en fotnot om att vi från den tid då jag själv gick i skolan tills nyligen, har fått en större andel föräldrar som engagerat sig i sina barns utbildning.

Jag ogillar också Lindbergs ensidiga tal om föräldrarnas val. Jag har förmånen att känna många ungdomar som nyligen har börjat på gymnasiet och samtliga hade egna starka åsikter om vilken skola de ville gå i. Vi föräldrar hjälpte bara till i utvärderingsarbetet av skolorna. I vårt fall valde min son att studera på Rosendals gymnasium. En mycket bra skola med bra lärare och en god studiekultur. Rosendalsskolan är kommunal.
Jag är övertygad om att mångfald är bra för alla elever och samhället i stort.

Den gemensamma skola som eftersträvas ska bygga på exakt lika kvalitetskrav. I en skola som har lika höga kvalitetskrav oavsett driftsform och där en mångfald erbjuds, kommer barn och ungdomar att utvecklas bäst. I den miljön tror jag också att vi skattebetalare får bästa möjliga kvalitet för varje skattekrona.