SKOLAN. UNT har publicerat tre artiklar den 3 och 4 februari om betygsgenomsnittet bland niondeklassare i Uppsala kommuns skolor. Utgångspunkten är Salsa, ett av Skolverket framtaget verktyg för att jämföra skolors och kommuners betygsresultat i relation till den elevgrupp skolan väntas ha.
Det är tråkigt att en så skarp positiv och negativ kritik kan riktas mot enskilda skolor med utgång från ett enda mätsätt. Salsa räknar med faktorer såsom andel avgångselever födda utomlands, andel pojkar och flickor samt föräldrarnas utbildningsnivå. Men en elevs resultat påverkas av så mycket mer än detta. Faktorer som till exempel dyslexi eller psykisk ohälsa påverkar i hög grad betygsresultaten, men vägs inte alls in. Dessutom, den viktigaste faktorn av alla när det gäller elevers prestationer, är kvaliteten på undervisningen. En god pedagog skapar en meningsfull och lärorik undervisning för alla och ger varje elev en chans att utvecklas, oavsett kön eller bakgrund.

Vidare får man lätt en känsla av att Salsa är ett sätt att gömma sig bakom komplicerad statistik. I grafiken som presenteras i anslutning till artiklarna i UNT 3 februari finns en del tvivelaktigheter. Man får lätt intrycket av att ett så kallat nollresultat för en skola är detsamma som ett nollresultat på en annan skola, vilket inte är fallet. Till exempel krävs för ett nollresultat för Kunskapsskolan att andelen avgångselever som nått målen är 97 procent, medans det för Brantingsskolan krävs att 79 proccent av avgångs­eleverna har nått målen. När båda dessa skolor får ett Salsavärde på —14 betyder det alltså inte att samma andel elever har nått målen.
Den andel avgångselever som krävs för att en skola ska uppnå nollresultat anges dock inte i tidningen, utan för att få reda på detta krävs en sökning i Skolverkets databas över Salsavärden, som går att finna på internet. (Skalan i UNT:s statistik är dessutom utsatt som procent när den i själva verket är procentenheter - något som dock anges i den förklarande bildtexten.)
Noteras bör också att Balderskolan och Katarinaskolan har Salsavärden på 103 respektive 101 procent, vilket torde vara tämligen omöjligt att uppnå i verkligheten. Man ställer sig därmed frågan hur dessa skolor ska kunna hävda sig i den här typen av granskningar, då de ju inte kan få annat än minusresultat.

Dessutom ställer jag mig frågande till att döma skolor efter den här typen av granskningar, då de inte speglar de verkliga förhållandena. När niondeklassarna söker till gymnasieutbildningar tas ingen hänsyn till Salsa-värdet hos den skola de har gått på, utan det är det faktiska meritvärdet som används.
På den hemsida där Salsaresultaten presenteras finns en förklarande text som tydligt anger att "de begränsningar den statistiska modellen har innebär att de modellberäknade värdena inte ska användas för rangordning mellan skolor. Hur god kvalitet en skola har är en alltför sammansatt fråga för att kunna fångas i ett enkelt mått, vare sig det är ett faktiskt eller modellberäknat värde". Den här informationen känns dock bortplockad i UNT:s artiklar.

En som inte verkar vara av samma uppfattning som jag är dock vice ordföranden i barn- och ungdomsnämnden, Bengt Sandblad (S). I ett uttalande i artikeln i UNT 4 februari kommenteras friskolornas resultat gentemot sina Salsa-värden som att "det ser riktigt illa ut. Vore det kommunala skolor skulle vi be dem att noga fundera på vad som gått fel. Det här fordrar extra tillsyn". Jag hoppas att Bengt inser att många kommunala skolor också underpresterar gentemot sina Salsa-värden, och att de tre skolor med störst avvikelse från nollresultatet är just kommunala. Låt oss hoppas att vi får följa utvecklingen kring hur detta utreds och att den "extra tillsyn" som fordras blir verklighet. För en väl fungerande skola mår vi alla bra av, oavsett om den är kommunal eller fristående.