REPLIK på kommentarer från Hans G Eriksson och Lotta Ekholm 18/2.

SKOLAN. Ett varmt tack till Hans G Eriksson och Lotta Ekholm för att de seriöst kommenterade min insändare 12/2.
Jag delar Hans G Erikssons uppfattning att utbildningsstatistiken "så massivt visar på idel fördelar" för den kommunala skolan i jämförelse med de privata alternativen. Han reser också den mycket berättigade frågan om varför föräldrarna trots detta i ökad utsträckning väljer privat.
Även Lotta Ekholm känner hon tyngden i statistiken när hon reser frågan om varför de privata alternativen trots statistiken har rönt en så stor framgång. Till skillnad mot Eriksson gör hon samtidigt ett försök att reducera värdet av statistiken när hon påstår att lägre kostnader per elev för undervisning, elevvård, lokaler och ledning, enligt hennes erfarenhet, inte i något fall har ett samband med lägre kvalitet.

Ekholm försöker även förringa betydelsen av den mycket stora skillnad i utbildningsnivå bland lärarna där andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen är 86,6 procent för kommunala grundskolor och endast 66,9 procent för fristående grundskolor, och för gymnasieskolorna 78 procent på de kommunala och endast 55 procent på fristående. Hon gör det genom att påstå att en god utbildning hos en lärare inte säger så mycket om hur duktiga yrkesutövare denne är. Gäller det påståendet även and­ra yrkesutövare som läkare, barnmorskor och elektriker?
Det finns naturligtvis lärare som trots utbildning inte gör ett gott arbete. Det är allvarligt eftersom internationell forskning visar att läraren är den enskilt viktigaste faktorn för elevernas resultatutveckling. Jag menar bestämt att en god utbildning hos en lärare är ett nödvändigt villkor, men naturligtvis inte tillräckligt. Därför borde det vara besvärande för Ekholm när hon i sin iver att försvara de fristående skolorna försöker reducera betydelsen av pedagogisk högskoleexamen.

Ekholm skriver att min insändare "bara utstrålar irritation över att barnomsorgen och skola inte längre enbart ryms under kommunalt tak". Där har hon fel. Det är värre än så. Det handlar inte om irritation, utan om en genuin oro för den svenska skolans utveckling och med den samhällsutvecklingen i stort.
Vid alla högtidstal om skolan framhålls att skolan ska vara kompensatorisk. Det innebär att de barn och ungdomar som kommer från hem som av olika skäl inte kan ge dem ett lika gott stöd i studierna som andra mer privilegierade hem, ska få ett relativt sett större stöd av skolan.
I Skolverkets rapport står det att " ... i dag ser vi att skolor ofta kompenseras blygsamt för socioekonomiska faktorer. Inte ens i de mest segregerade kommunerna tilldelas skolor alltid extraresurser för att förbättra möjligheterna för ökad måluppfyllelse." I stället blir skolan mer och mer segregerad och därmed i ett längre perspektiv samhället.

Under rubriken Segregeringen - har ökat framhålls att boendesegregationen har ökat samtidigt med att det fria skolvalet och möjligheten att starta fristående skolor infördes i början av 1990-talet. "Sammantaget har detta lett till att det blivit vanligare att elever med likartad bakgrund samlas på samma skola. Det har också inneburit att resultatskillnaderna mellan skolor och elevgrupper har ökat och att föräldrarnas utbildningsnivå har fått större betydelse för resultatet. Positiva kamrateffekter som är viktiga för i synnerhet lågpresterande elever förloras och lärarnas förväntningar på elevers prestationer anpassas till elevernas tidigare prestationer" står det i rapporten. En slutsats i rapporten är att den ökade segregeringen har varit negativ för kunskapsutvecklingen.
Detta bekräftas av de internationella PISA-studierna, som visar att när skillnaderna mellan enskilda skolor i ett land ökar minskar den totala poängnivån, men även i alla där ingående enskilda ämnesmätningarna. Samtidigt som segregationen ökat i vårt skolsystem har Sverige alltså som nation förlorat i kunskapsutveckling.

Både Hans G Eriksson och Lotta Ekholm ställer den mycket relevanta frågan varför de privata skolorna blivit så populära trots att tunga fakta talar mot detta. Det hade varit spännande att höra dem själva närmare utvecklat sina uppfattningar. Mot den bakgrund som jag har tecknat här är det inte helt lätt att svara på.
Av utrymmesskäl begränsar jag mig till två faktorer.
Ett tydligt exempel på att det har blivit vanligare att elever med likartad bakgrund samlas på samma skola är Livets Ords skolor. Tillhörigheten till denna rörelse är hos många av dess medlemmar mycket stark. Så stark att man är beredd att begränsa möjligheterna och friheten hos de egna barnen och ungdomarna till att berikas av erfarenheter och kunskaper, som elever från andra samhällsgrupper för med sig in i skolarbetet. Det är mycket sorgligt att dessa barn och ungdomar ska drabbas så.
Ett annat skäl kan vara att privatisering i sig hos vissa grupper ses som eftersträvansvärt och därmed finare. Jag har mött det i min roll som politiker i kommunens utbildnings- och arbetsmarknadsnämnd.

De argument vi fört fram för att ifrågasätt många av de ansökningar om att få starta privata gymnasieskolor avvisats på ett föga övertygande sätt av alliansens politiker.
Man kan fundera över vilka motiv som låg bakom att så många föräldrar i Sunnersta valde att flytta sina barn från Gottsundaskolan till Kunskapsskolan, när den etablerades, trots allt arbete som lagts ned för att nå en bra integration.
Utvärderingarna av det arbetet visade att föräldrarna var mycket positiva till insatserna i Gottsundaskolan, men ändå väljer man att flytta. Vilka var de egentliga motiven?
För några veckor sedan visade det sig att Kunskapsskolan, trots det märkliga namnet, inte nådde upp till godtagbara kunskapsresultat utifrån de goda socioekonomiska förutsättningar som skolan fått.
Värdet för den enskilde individen och för samhället av en gemensam skola för alla barn måste ständigt lyftas fram. Det var vad liberalen och utbildningsministern Fridtjuv Berg gjorde för mer än ett hundra år sedan. För det blev han sannolikt den mest populära utbildningsminister vi någonsin haft i detta land. Var finns i dag förvaltarna av detta framsynta och goda arv?