KOMMENTAR till Malin Alenståls insändare 18/2.

SKOLAN. Lärarstuderanden Malin Alenstål framhåller att det inte räcker med att bara ha roligt i skolan. Vem vill hävda motsatsen?
Att bedriva en engagerande och reflekterande undervisning där eleverna når upp till de nationellt ställda målen är ett enormt arbete som kräver mycket kunskap hos läraren, fortsätter Alenstål och framhåller, att här räcker inte den obehöriga läraren till. Hon jämför med en olegitimerad läkare som opererar våra hjärtan.
I en annan debatt om dagis förskräcktes en förskollärare av tanken på att "våra barns fostran anförtros outbildade föräldrar". Inte låter vi en person utan pilotutbildning lyfta en jumbojet, sade hon.
Jag inser att det är bättre att en lärare har universitetsutbildning än inte. Men jag kan inte se en automatik i att lärare med den utbildningen åstadkommer bättre resultat än varje annan lärare med annan utbildning, men med utpräglad fallenhet för uppdraget.

Ett exempel: En person under utbildning i ett av de större försäkringsbolagen var missnöjd med sin mentor, som inte förstod att ta kunderna på rätt sätt och inte förhöll sig till företagets vidareutbildningar så som han borde. Bolaget borde väl då lyfta bort denne, tänkte jag. Jo visst, men problemet är att han toppar försäljningsstatistiken månad efter månad.
Vissa lärare är säljare på så sätt att deras personliga egenskaper i vidare mening än den som är begränsad till faktakunskaper, gör dem attraktiva för undervisning och coachning.

Malin Alenstål avslutar med att konstatera, att en förminskning av utbildningens roll för lärare är ett slag i ansiktet på henne och andra som går lärarutbildningen.
Den något drastiska jämförelsen mellan vad ickeutbildade pedagoger som föräldrar eller obehöriga lärare presterar och den förödelse som piloter utan pilotutbildning eller hjärt­­­­-
l­äkare utan legitimation skulle åstadkomma, är inte heller uppmuntrande för de utpekade icke-pedagogerna.