Videon är inte längre tillgänglig
Gruvboomen har klingat av – åtminstone tillfälligt. Men de stora ekonomiska värden som ännu göms under marken är lika intressanta som någonsin. Det märks inte minst under den internationella vetenskapliga konferens som nu pågår i Uppsala.
Det har kommit grus i gruvbolagens maskineri på sistone. Dannemora har exempelvis inte fått den start man kanske drömt om, andra bolag dras med finansiella problem och rasar på börserna, lokala protester mot nybrytning hörs här och var, och antalet prospekteringar minskar.
– Visst har det mattats av och det är ingen yra i branschen längre. Men vi har också sett en lång boom utan dess like. Jag skulle säga att råvarupriserna nu har sjunkit till ganska rimliga nivåer. Men det är klart att dalande priser påverkar intresset för att investera.
Det säger Pär Weihed, professor vid Luleå tekniska universitet, men boende i Uppsala. Han är även ordförande i den internationella sammanslutning, SGA, som arrangerar sin tolfte vetenskapliga konferens i Uppsala i veckan. Intresset är rekordstort, och kan ses som ett tecken på att gruvbranschen ännu är het.
– Med nästan 700 deltagare här är vi fler än vi var vid de senaste konferenserna i Chile och i Australien, som ägde rum mitt under gruvboomen, säger Pär Weihed.
Det är långsiktiga och hållbara lösningar för gruvbrytning som står i fokus. I dag är fyndigheterna på ytan av jordskorpan kända och väl utnyttjade. Nu måste gruvbolagen kunna gå på djupet för att hitta de bärkraftiga fyndigheterna.
Frågan är hur man gör det på ett ekonomiskt och miljömässigt hållbart sätt.
– Ett tema här är så kallad 3D-geologi, en teknik för att kunna förstå hur det ser ut 1 500 meter ner i marken. Att provborra ett hål kostar 1 000 kronor metern, och det är därför bra om bolagen kan undvika för många sådana hål genom att använda geologiska modeller i stället, säger Pär Weihed.
Just det här är något som bland annat sysselsätter forskare vid Uppsala universitet.
Vid en monter bland de lunchminglande mineralforskarna och geologerna i Universitetshuset står geofysikern Alireza Malehmir och visar filmer och planscher som illustrerar Uppsalaforskarnas rön om hållbara metoder för att undersöka berggrunden på djupet.
Han är mycket tacksam över att den internationella konferensen kommit till Uppsala.
– Det här är en fantastisk chans för oss att visa upp oss, och jag märker att intresset för vad vi gör är stort.
Men måste man då verkligen gräva upp nya råvaror? Vore det inte hållbarare att återvinna mer?
Jo, menar Pär Weihed, men återvinning räcker inte.
– Varje person i västvärlden förbrukar 1 700 ton metaller under sitt liv. Med fortsatt tillväxt och befolkningsökning kommer bättre återvinning inte att räcka.