Publicerad: 2012-01-16 11:06, senaste uppdaterad: 2012-01-18 10:01
Efter lumpen arbetade Bo Norlin ett tag som brevbärare och sedan kom det sig av en slump att han sökte jobb inom vården. Han fastnade och bestämde sig efter många år som narkossjuksköterska och intensivvårdssjuksköterska för att vidareutbilda sig till perfusionist.
– Det såg så intressant ut och jag trivs väldigt bra i operationsmiljöer, säger Bo Norlin.
För att kirurgen ska kunna arbeta med ett stillastående hjärta vid exempelvis en bypass-operation kopplas hjärtat och lungorna bort. Genom slangar leds blodet förbi hjärta och lungor och istället till en hjärt- och lungmaskin som ska se till att pumpa runt blodet i kroppen och syresätta det.
Det är Bo Norlins viktiga uppgift att se till att allt fungerar och att blodet cirkulerar som det ska.
– Någon måste ju göra det här också, säger han och skrattar
Det är viktigt med ett tätt samarbete och en bra kommunikation mellan perfusionisten, kirurgen, narkosläkaren och de andra i operationssalen. Under själva operationen är övervakning av flöden och tryck det viktigaste.
– Allt ska helt enkelt fungera som det ska, säger Bo Norlin.
Det krävs att man som person är helskärpt under timmarna operationen pågår. I början, när maskinen ska ta över hjärtat och lungornas funktioner och i slutet, när kroppen sedan ska fungera oberoende av maskiner är koncentrationen ännu viktigare.
– Då krävs absolut maximal koncentration, säger Bo Norlin.
I den bästa av världar händer inget oförberett under en operation men för perfusionisten är det viktigt att känna till vad det finns för risker och vad som kan gå fel. Bo Norlin måste vara väl förberedd och känna till operationsförloppet. Perfusionisterna går alltid igenom kommande operationer med varandra och med resterande operationspersonal innan en operation. Det gäller att man är flexibel, stresstålig och framför allt kunnig.
– Man vet vad som ska och vad som inte ska hända, säger han.
Det finns bara runt 50 stycken perfusionister i Sverige. På Akademiska sjukhuset arbetar 6 stycken och tillsammans utför de runt 1 500–2 000 operationer per år.
Bo Norlin har arbetat som perfusionist i nästan 14 år han uppskattar att han själv genomfört mellan 1 500–2 000 operationer. I början kunde han vara nervös eftersom det var en del hel att lära sig, men det har försvunnit med åren och han har aldrig tröttnat på sitt yrke.
– Jobbet är inte helt förutsägbart. Hela tiden kommer det nya uppgifter som ska lösas, metoder som ska prövas och tekniken går ju framåt så vår utrustning uppdateras ständigt.
Bo Norlin känner att det finns en viss känslomässig anknytning till arbetet och vissa patienter kommer närmre än andra. Patienter som behöver hjälp av en konstgjord lunga under en längre tid får flera gånger per dag besök av en perfusionist.
De vistas längre med patienterna och det skapas en mer personlig relation.
– På något sätt blir de mer riktiga när man vistas mycket hos dem och lär känna de anhöriga, säger Bo Norlin.
Känslorna visar sig mer när en operation går dåligt än när den går bra.
– Man jublar ju inte om en operation går bra. Den förväntas att gå bra och gör ju nästan alltid det, säger han.