Att komma för sent till jobbet är ganska vanligt. En av tio arbetstagare kommer försent till jobbet minst en gång i veckan enligt flera jobbsajter.
På McDonald’s är det viktigt att komma i tid, eftersom arbetspassen är upplagda så att en anställd börjar när en annan slutar.
– Det är klart att det inte är bra om någon kommer för sent, det ställer till det för fler än oss som arbetsgivare, säger Mikael Sandlin som är personalansvarig på McDonald’s i Uppsala. På McDonald’s registrerar personalen sin arbetstid med stämpelklocka. Stämpelklockan varnar inte om en person kommer för sent, men man kan i efterhand gå in och se om det skett.

Ingen får sparken för sen ankomst. Kommer en medarbetare för sent upprepade gånger är det läge att sätta sig ned och prata och framhålla vikten av att komma i tid, säger Mikael Sandlin.
Citroëns Sverigechef Magnus Bengtsson hör till dem som tycker att förseningar är ett problem. För att komma till rätta med sena ankomster på Citroëns huvudkontor har han haft en något annorlunda metod. Han låter medarbetarna göra två armhävningar för varje påbörjad minut de är sena.

På Uppsala universitet var det länge tradition att både lärare och elever kan räkna med en så kallad akademisk kvart, att någonting började först femton minuter senare än utsatt tid. 1981 fattade rektorsämbetet ett beslut att akademisk kvart inte längre skulle förekomma.
Men samtidigt sa rektor Martin H:son Holmdahl att man skulle behålla traditionen att lektioner skulle börja en kvart efter hel timme men att man skulle klart skriva ut det klockslaget. Den uppsaliensiska universitetstraditionen lever också vidare på en egen sida på Facebook.

Stora stjärnor kommer alltid sent, heter det och det är något Patrik Kiraly, musikproducent och konsertkoordinator på Konserthuset i Uppsala är böjd att hålla med om. I alla fall när det gäller stjärnor från kontinenten.
– Artister från kontinenten eller andra delar av världen är vana vid att konserter inte startar på utsatt tid. Svenska artister är däremot mer intrimmade på att börja på rätt tid. Vi menar att man måste på börja på utsatt klockslag av respekt för publiken.

Han har hört alla möjliga ursäkter för sen ankomst, från att ”flyget var försenat” till att ”jag måste bara ringa mamma först”.
– Jag brukar förhålla mig kallt i dessa situationer. Konserten blir av och det är det viktigaste. Men man får jaga på dem, det är det mitt jobb kan handla om ...

Marie Billing är personalansvarig på Uppsala Stadsteater och berättar att de använt sig av flextid sedan några år tillbaka.
– Här är vi beroende av att alla kommer i tid till repetitioner och liknande, men vi har inga problem alls med sena ankomster.
Människors benägenhet att passa tiden på jobbet är känslig för konjunkturerna.
– Under högkonjunktur har människor en tendens att oftare komma för sent till jobbet, säger Lars Magnusson, professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet som forskat om arbetsmoral.

Han menar att när det finns gott om jobb blir många lättsinniga och bryr sig inte lika mycket om att passa tider. Numera har de flesta arbetsgivare infört flextid, vilket innebär att medarbetare själva bestämmer när de kommer och går från jobbet så länge de arbetar ett visst antal timmar.
Lars Magnusson tror att införandet av flextid har bidragit till att människor blivit sämre på att passa tider.

Sajten careerbuilder.se har frågat chefer i fem europeiska länder om hur de ser på sen ankomst bland de anställda. 27 av 101 svenska chefer säger sig vara mer uppmärksamma på sena ankomster under lågkonjunktur. De italienska cheferna bryr sig minst om sena ankomster och de brittiska bryr sig mest.
När det gäller distansarbete och ändrade arbetstider är cheferna positiva. Ungefär varannan svensk chef tycker det är okej att de anställda utformar sina egna arbetstider så länge jobbet blir klart i tid och håller hög kvalitet.

Norska tidningen Dagens näringsliv har gjort en undersökning som bland annat visar att ursäkter kan vara överflödiga. 30 procent av alla chefer säger att de inte bryr sig om att arbetstagaren kommer för sent, bara han eller hon fullgör sitt jobb på ett bra sätt och levererar det de ska i tid. En av fem chefer säger dock att om en arbetstagare ständigt är försenad blir han eller hon sparkad och 35 procent av cheferna säger att de inte tror på ursäkterna de fått.

UNT frågar: Vilken är den sämsta ursäkt du hört?

Per Andersson, Enköping
– Det var slut på batteri i väckarklockan, den ursäkten har jag hört några gånger. Överhuvudtaget är ursäkter där det är ”fel på tiden” dåliga. Som att man har missat att det blivit sommartid eller vintertid. 

Niklas Ekstrand, Stockholm
– Bilen startade inte. Det är en klassiker. Det sa faktiskt en kollega den här morgonen.

Kristoffer Dahlqvist, Uppsala
– Oj, hm, jag är präst och på min arbetsplats kommer inte alla samtidigt. Men ”jag somnade om” är ganska dåligt. Då har man ju faktiskt varit vaken.

Emma Fredriksson, Uppsala
– Att bussen har gått sönder. Fast det har faktiskt hänt mig för inte så länge sedan

Tio exempel på dåliga ursäkter:

1. Jag drömde att jag hade fått sparken så jag tyckte inte att det var någon idé att stiga upp.
2. Jag var tvungen att ta min katt till tandläkaren.
3. Jag hade gått hela vägen till jobbet när jag plötsligt upptäckte att jag fortfarande hade pyjamas på mig, så jag var tvungen att gå hem och byta om.
4. Jag märkte att du inte var på kontoret så jag gick ut för att leta efter dig.
5. Jag kunde inte hitta en slips som passade så jag var tvungen att vänta tills affärerna öppnade så att jag kunde köpa en ny.
6. Min son försökte spola ned vår iller i toaletten så jag var tvungen att lugna ned illern.
7. Jag körde på en get.
8. Jag stannade för att köpa några frallor, affären blev rånad och polisen bad alla att stanna kvar för att bli förhörda.
9. Ett bi flög in i bilen och gick till attack, så jag var tvungen att stanna.
10. Jag vätte ned byxorna så jag var tvungen att åka hem och byta.

Källa: www.careerbuilder.se