Det är två månader kvar tills affärerna säger nej tack till vårt allra minsta mynt.
– Vi har gjort undersökningar bland allmänheten som visar att två tredjedelar tycker att myntet inte längre behövs, säger Susanne Meyer, pressekreterare vid Riksbanken.
Därför skrotas snart 50-öringen, som togs i bruk på 1860-talet. Inte heller Svensk Handel tror att det lilla kopparmyntet kommer att saknas.
– Bara hanteringen av ett mynt är ur handlarens synvinkel en jobbig process som kostar pengar för något som har ett sådant litet värde, säger Bengt Nilervall, betalansvarig vid Svensk Handel.
Trots att myntet försvinner kommer öret att finnas kvar som räkneenhet. Ett kilo äpplen kan alltså fortfarande kosta till exempel 17,50 kronor i affären. Men om du betalar kontant avrundas priset, 1–49 öre nedåt och 50–99 öre avrundas uppåt.
– Det kommer att rundas av både uppåt och nedåt. Jag tror inte att det kommer att påverka priserna utan det kommer nog att jämna ut sig, säger Bengt Nilervall.
Förutom att 50-öringen tas bort ska nya valörer, en 2-krona och en 200-kronorssedel, komma till på sikt.
– Då behövs det färre 1-kronor och 100-kronorssedlar, vilket minskar antalet sedlar och mynt i samhället och det blir lättare när vi till exempel ska betala och växla, säger Meyer.
För den som har ören kvar då september är slut går det bra att lösa in 50-öringen på banker fram till den 31 mars nästa år. De mynt som samlats in skickas tillbaka till Riksbankens myntleverantör i Finland där de smälts ned. Att spara mynten i hopp om att de ska återfå ett värde är inte att rekommendera.
– De är gjorda i väldigt stora upplagor så ett samlarvärde lär de knappats få. Det finns inte chans på jorden att de blir sällsynta inom de närmaste hundra åren, säger Christian Hamrin, ordförande i Sveriges Mynthandlares Förening.