Idrott var en stor del av Bertil Lundviks liv under uppväxten i Luthagen. Han spelade fotboll med kompisarna på gården, och började senare träna basket och volleyboll.

– En lärare frågade om några av oss ville börja träna på Sverkerskolan. Jag visste knappt vad volleyboll var, säger Bertil Lundvik.

Det kom att bli ett livslångt intresse. I många år var han ordförande i föreningen Uppsala volleyboll.

– Jag var för dålig som spelare, säger Bertil Lundvik med ett skratt.

Ändå kom idrotten att bli avgörande för karriären. Han hade drömt om att bli journalist i gymnasiet, men det blev aldrig att han sökte någon journalistutbildning, utan läste forskarutbildningen i historia och disputerade med en avhandling om Sverige under spanska inbördeskriget. Historia är ett annat stort intresse, men efter åren på universitetet ville Bertil Lundvik bort från den akademiska världen. Han fick jobb på UNT:s sportredaktion.

– Jag är en riktig sportfåne, det tillsammans med avhandlingen ledde in mig på journalistbanan.

När han tio år senare gick vidare till Jägarförbundets tidning Svensk jakt blev det en annan hobby som Bertil Lundvik fick utlopp för på arbetstid.

Jakt och matlagning ligger honom varmt om hjärtat.

– Morsan lät mig hålla på i köket och det var kul med hemkunskap i skolan. Ett gott vin och ett vilt djur som man har både nedlagt och tillagat själv är en perfekt kombination. Med trevligt sällskap förstås, säger han.

En person som Bertil Lundvik har haft som över förväntan trevligt middagssällskap är Boris Jeltsin. Det var under en resa till Sverdlovsk (nu Jekaterinburg) i dåvarande Sovjetunionen 1984, där han dömde en volleybollmatch. Bertil Lundvik fick stadens partichef till bordet.

– Han ställde frågor som jag inte hade väntat mig, ville veta vad vi i väst tyckte om Sovjet. Jag var ärlig och sade att jag upplevde systemet som odemokratiskt och ekonomiskt efterblivet. Att Boris Jeltsin senare skulle bli president och upplösa Sovjet kunde jag förstås inte drömma om, minns han.

Det blev många resor både i jobbet och med idrottsföreningen. Samtidigt som han haft mycket roligt kan Bertil Lundvik i efterhand känna att han borde ha ägnat mer tid åt de fyra barnen.

– Jag tycker att man ska ha en jämn fördelning hemma. Som tonåring tänkte jag att morsan var en pina som tvingade mig att piska mattor, men hon visste vad hon gjorde. Det var inte många av mina kompisar som lärde sig jämställdhet.

Sedan fyra år är Bertil Lundvik pensionär och har mer tid för familjen. Alldeles i början saknade han jobbet, men kom snart fram till att det är skönt att slippa deadlines. Sysslolös är han sällan. Bland annat är Bertil Lundvik ordförande i vinföreningen Munskänkarna och håller i kurser och vinprovningar. Också det är ett intresse som går långt tillbaka.

– Efter lumpen fick jag skadestånd av staten eftersom jag fått lunginflammation. För de pengarna reste jag runt i Europa i två månader och besökte vingårdar. Så det gjorde inte så mycket att jag blev sjuk, säger Bertil Lundvik.

Idrotten kommer alltid att finnas kvar, även om han i dag bara är åskådare.

– Jag går på Siriusmatcher och ser nästan all sport på tv. Tyvärr visar de sällan volleyboll, men åtminstone damvolleyn är på uppgång så det kanske blir bättre, säger Bertil Lundvik.