Eric De Geer tillhör en familj med upptäckar- och forskartraditioner. På vardagsrumsväggen sitter porträtt från 1500-talet till i dag, av släkten De Geer. Farfarsfar var statsminister Louis De Geer som avskaffade ståndsriksdagen 1865. Farfar Gerard De Geer och far, Sten De Geer, kartlade delar av västra Spetsbergen på Svalbard kring sekelskiftet 1900. Flera fjäll bär deras namn. Gerard De Geer kunde, genom att räkna lervarv, räkna ut när istiden slutade i Sverige. Sten gjorde den första storskaliga befolkningskartan över Sverige 1919, den första i sitt slag i världen.

Onekligen stora bedrifter att leva upp till.

– Jag var familjens svarta får under många år eftersom jag inte tog studenten. Däremot tog jag folkskollärarexamen, som följdes av en fil. mag, en fil. lic. examen i geografi, varpå jag var den siste som disputerade för den gamla doktorsgraden i Sverige och blev docent i historia 1983. Jag har lyckats zickzacka mig fram till framgång.

Artikelbild

| Docent i historia. – Jag var familjens svarta får under många år eftersom jag inte tog studenten.

Vid sin mors sirligt utformade skrivbord i lägenheten i Årsta har Eric sitt ritbord där han utför precisionsarbetet med att rita kartor. Under uppväxten fanns alltid kartor i hemmet vilket tidigt väckte ett eget intresse.

– Ser jag sifferuppgifter någonstans tänker jag direkt på hur jag kan göra en karta av dem. Jag är en av få som fortfarande kan hantverket att rita en karta för hand.

Erics forskning har huvudsakligen handlat om migration efter andra världskriget. Han har exempelvis kartlagt var finländare, polacker, amerikaner, och flyktingar från Sovjetunionen bor i Sverige. Sedan 50-talet har han även rest till Finland årligen. Han har inventerat 125 församlingsarkiv runt om i Finland, för att kartlägga migrationsströmmarna under 1800- och 1900-talen.

– Ingermanländarna har också fångat mitt speciella intresse. Det är en finsktalande, luthersk flyktinggrupp som kom till Sverige som båtflyktingar 1945. Förföljda av Stalin hamnade 4000 ingermanländare i Sverige. Jag har följt dem under flera decennier och blivit deras forskare.

Artikelbild

| Släkten. På vardagsrumsväggen sitter porträtt från 1500-talet till i dag, av släkten De Geer.

Eric De Geer är onekligen en mycket aktiv person. Han är nyss hemkommen från en treveckorsresa till Kaukasien tillsammans med sin käresta.

– Vi tillbringade en vecka i varje land: Armenien, Georgien och Azerbadjan. På resan fick jag lära känna den storslagna naturen genom långa vandringar och den urgamla kulturen genom besök till tusenåriga kyrkor och kloster.

Förutom resor är social dans ett sätt att bibehålla rörligheten. Ett par gånger i veckan besöker han dansarenor inom en tiomilsradie från Uppsala för att dansa foxtrot, schottis och vals.

– Jag brukar kalla mig specialist på en stilla vals. Förutom min käresta är det en dam i Sala som klarar av mina snabba snurrar, berättar Eric skrattande.

Han passar på att visa upp sina fyra-kilos-hantlar.

– Sen ett år tillbaka gör jag 60 till 80 lyft per dag. Damerna tycker att styrketräningen gett bättre ”schvung” när jag för dem i dansen.

Erics driv och nyfikenhet går inte att ta miste på. Inte heller den otroliga energi som är få 90-åringar förunnat. För tillfället förbereder han ett föredrag om sin forskning om Finland, då han i november har bjudits in till Nordenskiöldsamfundets årshögtid i Helsingfors.

– Jag hoppas få behålla min goda hälsa, framförallt synen, och leva till minst hundra. Jag vill hinna fullborda alla mina roliga forskningsprojekt!