När en tjänst som naturvårdsintendent inrättades på kommunen 1976 blev Tord dess förste innehavare. Formellt Tord var Naturvårdsrådets handläggare och sekreterare fram till att rådet upphörde och tjänsten flyttades över till den nyinrättade Naturvårdsnämnden.

Den första naturvårdsinventeringen av uppsalatrakten gavs ut 1968. Syftet med den var att inför markägare och planerare lägga fram naturvårdsönskemål i vid mening. Långsiktighet var för Tord en viktig inriktning i den kommunala planeringen. Inför arbetet med ett nytt kommunprogram 1981 arbetade Tord med att beskriva begrepp som bostadsnära promenadområden, utflykts- och strövområden samt definitiva grönområden för att grönintressena skulle kunna hävda sig i den kommunala översiktsplaneringen.

Med naturvårdsnämndens tillkomst 1987 ökade kommunens kompetens med en egen naturvårdsavdelning där Tord ingick. Utredningen Rekreationsskog i Uppsala av Tord Ingmar och Aron Bergmark 1976, blev bakgrunden till ett blivande naturvårdsprogram som underlag för en kommande kommunplan. Arbetet med att beskriva kommunens natur ur både ekologiska och sociala aspekter resulterade i ett gediget material och i utgivningen av naturvårdsinventeringen av Uppsalas 40 socknar.

Tord Ingmar har haft den största betydelsen för kunskapen om Uppsalas naturvård, både den vetenskapliga och sociala. Ingen hade som Tord kunskap om uppsalatraktens natur ända ner på detaljnivå. Outtröttligt inventerade och bevakade han alla förändringar som kunde påverka naturvården. Hans insats när det gäller att ge sakkunnigt underlag i planeringen av Uppsalas utbyggnad har varit ovärderligt. Det var viktigt för Tord, att uppsalaborna, bostadsnära skulle få naturupplevelser, upplevelser av orördhet och frihet från buller.

Arvet efter Tord måste av dagens planerare förvaltas på bästa sätt i en tid när bostadsförtätning sker i en aldrig tidigare skala och många av Uppsalabornas bostadsnära promenadområden påverkas.