Gösta Lindqvist är arkivansvarig i Knutby-Faringe-Bladåkers hembygdsförening. Han berättar att föreningen av en slump kom i kontakt med det material som nu blivit en bok.

– Inom hembygdsföreningen har vi samlat arkiv länge. 2012 började vi på allvar att bygga upp arkivet och 2015 var vår nya arkivbyggnad klar. När vi började packa upp i de nya lokalerna hittade vi en UNT-artikel från 1968. Den handlade om en Emmerick Wiberg, då 83 år gammal, som hade samlat folklivsskildringar från torpen runt Rungarns gods vid Bladåker utanför Knutby till en bok, säger Gösta Lindqvist.

Emmerick berättar i artikeln att han sedan 1955 hade skrivit ner vad han som barn och hjonpojke upplevde vid den tid då 1800-talet övergick till 1900-tal i trakterna runt Rungarns gård.

Artikelbild

| Gösta Lindqvist bläddrar i riksspelmannen Erik Janssons efterlämnade folklivsskildringar från Knutbytrakten.

– Han bodde i Hova i Odensala fram till sin död. Emmerick hade upplevt fattigdomen på nära håll och han var därför politiskt engagerad. Han var bland annat med och bygga ett ålderdomshem i Märsta.

Varför sammanställde ni boken?

– Vi blev nyfikna på vad som stod i artikeln. Om vi skulle lyckas att spåra materialet så tyckte vi det var värt att bevara för eftervärlden. Bokens torpskildringar är av lokalt intresse. Men där finns även berättelser och dråpliga historier som borde tilltala alla historieintresserade, äger han.

Genom ett detektivarbete, både i det egna arkivet och via kontakter med en släkting till Emmerick, lyckades hembygdsföreningen spåra materialet som för femtio år sedan var tänkt att bli en bok. Det visade sig även att Emmerick hade lämnat in ett par av bokens kapitel till hembygdsföreningen.

Artikelbild

| Gösta Lindqvist från Knutby-Faringe-Bladåkers hembygdsförening.

– I arkivet fann vi ett handskrivet manus till boken. Ett av kapitlen fanns redan utskrivet, säger Gösta Lindqvist.

I artikeln berättas det även om Knutbyprofilen och riksspelmamnnen Erik Jansson. Gösta Lindqvist berättar att även Erik Jansson under sitt liv samlade folklivsskildringar i ljud och bild från Knutbytrakten och efterlämnade mycket material, inte minst musik, till hembygdsförening när han gick ut r tiden 1995.

Artikelbild

| Riksspelmannen och hembygdsforskaren Erik Jansson planerade på 1960-talet att ge ut Emmerick Bernhard Wibergs berättelser. I Knutby-Faringe-Bladåkers hembygdsförenings arkiv finns dessa förord av Erik Jansson bevarade.

– I artikeln står att Erik Jansson höll på att samla Emmerick Wibergs anteckningar till en bok. Boken skulle illustreras med Eriks bilder, säger Gösta Lindqvist.

Men det blev ingen bok. Efter deras död föll projektet i glömska - fram tills nu drygt femtio år senare.

Artikelbild

| Gösta Lindqvist visar Knutby-Faringe-Bladåkers arkiv och lite av den lokala musikskatt, bland annat från riksspalmannenErik Jansson, som räddats och går att köpa.

Var det svårt att sammanställa boken?

– Nej, det rullade på ganska bra. Vi är tre personer som jobbat med sammanställningen. Vi hade alla texter och många av bilderna som var tänkta till boken. Bildmässigt så vet vi inte exakt vad Emmerick hade tänkt sig. Vi har därför kompletterat där det var tomt. Vi har även försökt efterlikna Emmericks ålderdomliga språk. För att sammanställa boken krävdes lokalkännedom.

Artikelbild

| UNT-artikeln från 1968 där Emmerik Bernhard Wiberg berättar om den bok han skrev på och som det tog 50 år innan den gavs ut.

Är det något särskilt du har fastnat för i boken?

– Ja, det är Emmericks fantastiskt minne. Det var först vid pensionsåldern som han började skriva. Ändå berättar han detaljerat om de 39 torpen och vilka som bodde där vid förra sekelskiftet då han bara var ett barn. Varje torp har en exakt beskrivning var det låg. Det är en otrolig noggrannhet. Många av torpen revs 1968-69 när det planterades skog på markerna.

Om EmmerickWidbergs efterlämnade material finns mer att berätta.

– Han skriver bland annat om sin tid i värnplikten. Kanske kan även det bli en bok, säger Gösta Lindqvist.