Omringade av blommor och blader samlades "prydliga politiska pojkar i bästkostym tillsammans med partiflickorna", som det hette i UNT, för att inviga det som i dag är Uppsala stadshus. Den röda älvdalssandstenen ska ha glänst och koppartaket skimrat. I enlighet med modernaste moduler hade man byggt 215 rum med tvättstuga och sju stycken vilrum.

Det var fredagen den 25 september 1964 och huset var äntligen färdigt. Eller var det färdigt? Det är faktiskt ganska oklart. I UNT:s rapportering från invigningen blandades ordet stadshus med ordet nämndhus. För att reda ut vad det var man hade byggt tar vi historien från början. Under 1910-talet ska diskussionerna ha börjat om att Uppsala behövde en ny byggnad för att inrymma den kommunala verksamheten. Länge var det tal om att bygga ett nytt rådhus med plats för både stadens förvaltning, polis och rådhusrätt. Fram på 1940-talet började förslagen luta mer åt att det var ett nytt stadshus som Uppsala behövde. Men hur ser ett nytt stadshus egentligen ut? Stort, pampigt och representativt för Uppsala var den allmänna bilden under 1940-talet.

Det utlystes arkitekturtävlingar och flera förslag lämnades in, men inget förslag kunde i slutänden genomföras eller så föll de helt enkelt inte dåvarande stadsfullmäktige i smaken. Debatten fortsatte. Var skulle huset placeras och hur skulle det se ut? I slutet av 1950-talet kallades frågan för den mest politiskt känsliga av alla kommunala frågor i Uppsala.

Artikelbild

Het fråga. Geografisk placering och hur det nya stadshuset skulle se ut kallades för Uppsalas hetaste politiska fråga i slutet av 1950-talet.

År 1957 utlystes en ny arkitekturtävling. Tidigare hade man pratat om ett nytt stadshus i kvarteret Munken, nära Islandsbron, men nu tänkte man sig placering i kvarteret Frigg, i korsningen Vaksalagatan–Kungsgatan. Den här tävlingen vanns av Erik och Tore Ahlsén med förslaget "Fröjas sal". Enligt ritningarna skulle huset bli sex våningar högt och byggas som fyra sammanhängande sexvåningslänga runt en kvadratisk gård. Bottenvåningen skulle fyllas med affärsverksamheter.

Trots ett vinnande förslag och en planerad byggstart tystnade inte debatten. Dög verkligen det här förslaget? Nja, blev det allmänna svaret. Dessutom var oron stor för att huset skulle bli för högt. I stället blev kompromissen att i ett första skede bygga en länga med sex våningar längs Vaksalagatan och en länga med tre våningar längs Kungsgatan. Eventuellt skulle bygget färdigställas i ett senare skede men det var oklart. Eftersom huset bara blev halvfärdigt menade många att det inte heller kunde kallas för stadshus, utan kallades då för nämndhus – samma innehåll men inte riktigt lika fint.

Vad har då hänt under de mer än 50 år som passerat sedan den där invigningsceremonin där pojkarna och flickorna kunde glädjas åt det som kallades "vårt nya, stora kommunala komplex"? Inte mycket och väldigt mycket, är det diplomatiska svaret. Huset har formellt bytt namn till Uppsala stadshus, men det består fortfarande bara av en sexvåningslänga och en trevåningslänga. Men planerna på att färdigställa huset har egentligen aldrig upphört och snart är det faktiskt dags.

Efter många års diskussioner utlyste Uppsala kommun i februari 2016 en ny arkitekttävling om utformning av ett nytt stadshus i Uppsala. Det vinnande förslaget blev "Fröja ånyo" framtaget av Henning Larsen Architects. I grundtanke i förslaget är att fullända det hus som Erik och Thore Ahlsén en gång påbörjade. År 2020 kommer Uppsalas nya stadshus enligt planen äntligen stå färdigt.